Trångt i spåret

En del människor vill vara helt själva i spåret, jag ser gärna att det är fler som är där. Idag var det ganska mycket folk i spåret. Några på promenad med hunden, några killar som sprang, några tjejpar som sprang, och några blandade par som gick. Undra hur det kommer sig att nästan alltid när jag ser andra killar i spåret (springandes då alltså) så är det för sig själva medan tjejerna nästan alltid springer två och två?

Hur som helst så tycker jag det är bra med folk i spåret för då pushar jag mig lite hårdare och idag var jag på väg mot ett bra resultat. Men när jag hade gjort min runda i spåret och började springa hem på cykelbanorna så kom knä smärtan tillbaka. Jag fick gå när cykelbanan lutade neråt, försökte springa ett par gånger men kom inte så långt innan det blev stop igen. När sedan marken planade ut gick det bättre och när det sedan var uppförsbacke så gick det bara igen. Jag minns att jag förra veckan tyckte att uppförsbackar var värst. Konstigt.

Vilken morgon

Igår var en så härlig morgon. Lugn och ro. Idag är det tvärtom. Vaknade en timme innan det är dags att stiga upp av att barnens småhostande övergick i småprat som snart följdes av rop efter vatten. Det börjar bli kallt på morgonen nu. Inne är det runt 20 grader, vilket i sig inte är kallt men jämfört med vad det var för ett par veckor sedan är det kallt. Kanske är dags att sätta igång värmesystemet igen.

Ikväll är det löpning som gäller, sen ska jag se till att bättre mig på att komma i säng på kvällen.

Måndagsmys

Idag har jag varit hemma och slappat på grund av studiedag på förskolan. Kanske inte bara slappat då man har ett hushåll att sköta om men jag har i alla fall inte jobbat något. Nu när simskolan är igång har måndagar lite extra glans kring sig även när man inte är ledig. Det är ett härligt sätt att varva ner på.

Nu på kvällen såg jag lite på programmet "Ett halvt ton tonåring". Jag blev nästan lite upprörd över att se det. Det jag såg handlade om två killar som båda var tonåringar och vägde omkring 300 kg. Förutom vikten hade de en sak gemensamt. Daltande mammor. Hur svårt ska det vara att förstå. Du kan inte låta ditt barn ligga i sängen och tycka synd om sig pga sin övervikt samtidigt som du passar upp konstant och fyller på med godis och skräpmat. Vi passar upp mindre på vår 5-åring än vad dessa gör. En mamma förstod att hennes grabb inte höll dieten för det fanns ju kakor och chipps hemma, hon kunde ju inte ta bort det från syskonen tyckte hon. Varför inte undrar jag. Varför inte göra något åt hela familjens kostvanor istället för att vänta på att de yngre barnen också får en tid för GBP.

Skön morgon

Idag är barnens förskola stängd på grund av studiedag så idag är jag också ledig. Istället för att skynda till förskolan och vidare mot tåget sitter vi nu i soffan och kollar på Pettson & Findus. Det är inte en helt tokig start på dagen och veckan.

Nu ska jag kolla öppettider för biblioteket, surfa runt lite och dricka mitt kaffe. Ikväll är det simskola för tjejerna. Tur att man fortfarande får hoppa ner i vattnet med dem. Någon direkt träning blir det inte idag tror jag.

Kantarellfylld kyckling

På förmiddagen idag så var vi ute och plockade lite svamp. Jag har äntligen lärt mig att hitta kantareller, kanske hjälper det att ha småbarn med sig. Man tar sig inte lika snabbt fram och hinner se de gula prickarna under kvistar och gräs. Det blev en hyfsad hög med kantareller och en fin Stolt fjällskivling så svamparna fick styra dagens middag. Förätt var Fjällskivlingstoast och till varmrätt var blev det kantarellfylld kykling. Båda två var riktigt goda, barnen var inte lika förtjusta.

Fjällskivlingstoast

• Stek fjällskivlingen i smör, krydda med lite citronpeppar.
• Rosta tunna skivor av baugette i en stekpanna med olivolja
• Lägg fjällskivlingen ovanpå baugetten, toppa med Garlic Salsa, servera med babyspenat.

Kantarellfylld kyckling

• 4 st kycklingfiléer
• 250g. kantareller
• 1 liten rödlök
• 2 vitlöksklyftor
• 1 dl grädde
• 2 msk soja
• 2 msk smör
• salt och peppar

1. Hacka och fräs kantareller, rödlök och vitlök
2. Gör ett snitt i kycklingfiléerna och stoppa i kantarellfräset där.
3. Stek kycklingen
4. Blanda grädde och soja.
5. Häll grädden över kycklingen och låt puttra ett par minuter.
6. Servera med en sallad och eventuellt bröd.

Vi fick svamp över som vi stekte upp. Kanske blir det en omelett i morgon.

Hela familjen till elljusspåret

Idag var vi till spåret hela familjen, det var trevligt. Skönt att vara ute och röra på sig efter gårdagens tårtor och kakor. Jag sprang 6,6 km i 5 min/km tempo. Jag kände knappt av mitt knä alls och det får väl ses som en riktigt bra nyhet. Jag orkade mig inte riktigt runt utan fick ta en bit i gång tempo. Men jag är nöjd ändå. När vi kom hem så föreslog min fru att vi skulle ta lite magträning så vi körde AbbRipperX från P90X. Jag blir inte klok på deras övningar, jag orkar inte alls med dem. Malin har helt klart starkare magmuskler än mig.

Efter träningen tog jag mig en god gainer. Nu när jag duschat och gjort mig iordning så känner jag att knät stelnat till en del. Hoppas det går över snart.

Hipp hurra

Idag är det ingen träning för min del, och troligtvis blir det inte mycket i morgon heller. Min fru fyller år idag så vi ska fira och ha släkt på besök. Så istället blir det god mat och dryck. Det gör mig inget för jag har en behaglig träningsvärk i triceps i alla fall.

Vill passa på och hylla min underbara fru som också kämpar sig mot en bättre fysik och gör det bra. Hon är egentligen inte så intresserad av träning men trotts det så härdar hon ut och gör det som behövs. Igår var hon ute och sprang och tog sig längre än hon orkat på flera år. Jag tycker hon är fantastisk. Grattis på födelsedagen älskling.

Discobygge

Ikväll körde jag ett axlar och armar, discomusklerna som de även kallas. Fast jag har inga planer på några discobesök. Jag kommer ihåg från den tiden jag gick på gym att tränade man på fredag eller lördagar runt 4-5 och ett par timmar framåt så var det ett smart drag att träna ben. Det var ingen kö till benpressen så att säga. Då var det hantelcurl och flyes som gällde för det flesta killarna där. Det blev ett rätt bra pass idag, jag tycker man märker att axlar och triceps är genomkörda när det inte är helt lätt att dra tröjan över huvudet eller schamponera håret. Då har musklerna fått arbeta ordentligt.

Ingenting kan slå sex

Det är i alla fall min yngsta dotters uppfattning. Hon har under en period nu använt 6 som definition på det yttersta, det ultimata, max och så vidare. Har hon gjort många tekningar en dag så säger hon att hon gjort 6 oavsett om det i verkligheten är 10 st. Är hon jättehungrig så är hon 6 hungrig. Det är lite lustigt att hon valt den siffran eftersom hon kan räkna längre än så, i alla fall för det mesta.

Så med det sagt. Ikväll är det styrketräning på schemat och jag ska träna 6 hårt.

Paketöppning och paketinslagning

Nu har jag hämtat ut paketet på posten. Så här såg innehållet ut. Mina barn blev riktigt avundssjuka när de såg omslagen till barsen. De trodde jag köpte en hel kartong med godis, eller möjligtvis oboy-pulver. Fy vad orättvist.

Jag har även gjort motsatsen till att öppna paket i dag för på fredag fyller min fru år. Så då är det hennes tur att öppna.

Idag var det dags för ett test på Wii Fit Plus. Ett halvt kilo ner sedan i lördags, jag som siktar på att gå upp. Tur mina kosttillskott kom nu. Den inbyggda vågen är dock lite snäll tror jag. Det är i alla fall den våg jag väger minst på. Den här gången gick balansövningarna tydligen bättre och jag blev bara ett år äldre än min verkliga ålder. Det var ett lite retligt spel. Först dyker min riktiga ålder upp som resultat och segerrusig sträcker jag händerna i luften. Då snurrar sista siffran upp ett steg.

Dags att vakna

Ibland är behovet av koffein extra stort. Förra veckan började jag tidigt varje dag, men åkte pendeltåget då jag inte behövde hämta från dagis. Idag är också en hämta dag och jag var på jobbet tidigt men idag körde jag själv. Normalt sett brukar det kännas lyxigt att sitta i den varma bilen och inte behöva passa tågtider men idag hade den ultimata lyxen varit att sova 40 minuter på tåget. Nu väntar jag på att kaffet ska rulla igång hjärnan. Inte blir man piggare av att titta ut på det regniga landskapet utanför. Det borde vara löneförhandling snart, jag kanske kan begära ett låsbart kontor, en soffa och en filt. Och någon som väcker mig till förmiddagsfikat.

100

Ikväll tog jag en ganska lugn 5km runda. Knät höll ihop ganska bra, det gjorde lite ont i motlut men inte mycket alls, men när jag gjort 4km och var på hemväg så gav knät med sig två gånger. Inte så att jag ramlade omkull men istället för ett löpsteg blev det ett knäböj. Efter det gjorde det riktigt ont ett tag och jag fick gå en bit, jag kunde dock jogga sakta hemåt utan knäsmärtor efter en stunds promenad. Det verkar som jag behöver stärka de stabiliserande musklerna. Är det någon som har tipps på lämpliga övningar så vore jag tacksam.

Efter löprundan gjorde jag en fin belöning till oss i form av en macka med smörstekta kantareller och parmesan. Toppen. Nu måste jag jobba ett stund med lite sidoprojekt. Paketet från Gymgrossisten ligger på ICA och väntar men det får ligga där tills imorgon.

Det här var förresten det 100 inlägget i bloggen. Jag borde kanske göra som Emil i Lönneberga och ställa till med kalas, Men jag nöjer mig med lite kaffe.

Vad är det jag stoppar i mig

Skulle precis stoppa i mig en av de järntabletter jag fick vid blodgivningen igår då jag ser en prägling på dem. Kollar lite extra på den och ser att det står ADD. Undrar om det verkligen är järntabletter? Jag kanske har kommit på statens sätt att kontrollera befolkningen. Inte konstigt att det trycks på att så många som möjligt ska lämna blod.

Idag känns knät riktigt bra nästan hela tiden. Det är bara i bland som det smärtar till. Jag tror jag behöver hitta några bra övningar för att stärka stabiliteten i knät.

Ikväll kan jag nog åka till ICA och hämta ut ett paket. Det blir kul.

Inte så ont längre

Nu är jag riktigt trött efter jobb och simskola med tjejerna. Det är hur mysigt som helst att glida omkring i det varma poolvattnet och koppla av. Men trots att jag bara slappar där så tar det på krafterna. Alldeles straxt är det läggdags för mig. I morse när jag började röra på mig så värkte det ordentligt i knät men under eftermiddagen så försvann nästan allt. Nu är jag lite öm i knät men det märks mest i trappor. Som det känns nu så kan jag springa i morgon igen. Får se hur det känns då.

Jag bestämde mig idag för att inte satts på något av de stora loppen som exempelvis Göteborgsvarvet. Det är för tidigt att anmäla sig nu med tanke på jag haft problem med knät i omgångar förut och inte vet alls hur mycket knät orkar med. Istället blir det lokala lopp med mildistans. Rosenkälla och Blodomloppet kommer jag på direkt och när våren närmar sig kommer jag nog hitta flera.

Trisst avslutning

Dagen började bra men den slutade i moll. Jag börjar med den positiva biten. Vaknade pigg och utvilad i morse. Efter frukost gick jag ut i trädgården och snickrade lite. Det blev en grind av det hela. Nästan klar blev den också. Lite utsmycknig är kvar. Jag måste fixa till en snygg lösning på att grinden som sitter i våg sitter mellan två staketpartier där brädorna inte är i våg utan följer markens lutning.

På eftermiddagen var vi ute i skogen och plockade svamp. Vi kom faktiskt hem med både kantareller och kremlor i skaplig mängd. Så idag blev det kantarellsås till söndagssteken. Det smakade underbart.

Beställde lite roliga saker från Gymgrossisten idag också. Lite till mig och lite till min fru. Så nu har vi paket att vänta på, och det är ju alltid kul trots att man vet vad som är i.

Nu till det mindre roliga. Idag var planen att springa 6,6 km vilket är samma sak som 3 varv i vårt lilla elljusspår. Planen var gång/lätt jogging dit som uppvärmning, tre varv i bra tempo och varva ner med jogging hem. Det funkade så där. Dels var konditionen dålig dels började det göra ont i höger ben när jag närmade mig 4 km. Då gjorde det ont från rumpan fram till framsidan av låret. Sen var det helt plötsigt höger knä som sa ifrån. Det gjorde för ont för att springa och jag fick gå sista biten in i mål och sedan hem. Hoppas det går över snabbt och att det bara är ovana vid mängden och inget värre.

Nu börjar det bli dags för att sova. Har fixat och dånat så matlådor är färdiga till i morgon och middagen är också klar. Imorgon är det premiär för simskolan och då är det bråttom efter dagis.

Dagens planer

Jag ställer ganska snabbt in mig på en tid att vakna. Efter en vecka med väckarklockan satt på 0505 så vaknade jag idag utan klocka 0515. Igår tänkte jag att jag skulle kolla på UFC men till slut skippade jag den tanken. Att sitta upp mellan 0100 och 04 kändes inte värt det. Hade det varit live så hade jag nog gjort det. Jag gick inte upp vid 05 idag fast jag vaknade då. Låg kvar i sängen till 0630 när barnen hade bestämt sig för att det var morgon och kom in till mig.

Nu har vi städat, ätit äggfrukost, städat mera. Min fru har tränat i 45 min och håller fortfarande på. Bra jobbat av henne.

Idag ska vi på barnens dag och träffa kompisar. Jag och tjejerna ska köpa en present till Malin också. Sen blir det middag på stan eller hemma hos dem. Jag hoppas nog på hemma hos dem. Det är visserligen trevligt att äta ute men nästan trevligare att sitta hemma. Då kan barnen röra sig lite mer innan och efter maten också.

Fortfarande lillebror

I valet av mål med träningen var det en kandidat som fick extra fart i seglen igår. Hade min bror över på besök i går efter jobbet. Under kvällen så berättar han att han har en vikttävling tillsammans med min andra bror. Dem skulle se vem som kan gå ner mest innan sommaren. Han berättade lite om upplägget och då sa jag att jag eventuellt tänkte satsa på Göteborgsvarvet. Vilket möttes av ett föraktfullt skratt och en kommentar om att då måste du nog springa lite längre än du gör nu.

Han trodde inte att jag skulle kunna klara det. Han sa det inte rakt ut men jag hörde det på hans röst. Plötsligt var jag 5 år igen och skulle minsann bevisa för min storebror att jag kan. Jag kan!

En annan sak som slog mig när vi pratade var hur spegelblind jag måste ha blivit. Jag är ett sladdbarn och mina bröder har de senaste tio åren burit omkring på en gubbmage. Enligt mig då alltså. De har tränat i varierande mängd och magen har minskat ibland och vuxit ibland. Men igår när jag hörde mina bröders vikt och midjemått så insåg jag att de stämde fruktansvärt bra med mina. Det borde ju rimligtvis innebära att jag också har en grosshandlarbuk men att vi har speglar med en smickrande böjning. Dessa speglar får aldrig någonsin bytas ut.

Jag hatar det

Dagens träning körde jag på Wii Fit Plus, man vill ju testa på nu när det är nytt. Än så länge tycker jag det är lite mycket knapptryckande men när jag prövat lite mera och kombinerat ihop ett pass så kan det nog bli bättre. Efter min träning så kände vi för att köra lite multiplayer läge. Jag mot min fru. Hon vann varenda gren. Nästan ett perfekt hopp i backhoppningen, jag chansade på hinderbanan och missade så hon kunde ta det lugnt och kontrollerat in till mål. För att inte tala om de jäkla hula-hoop snurrandet. Jag tycker verkligen inte om att förlora, inte när det är så här person mot person. Det är hemskt.

Skiss på träningsuppläg för hösten

Nu börjar det klarna när resten av familjen kommer ha aktiviteter under hösten. Eftersom de andra tränar i olika grupper och jag tränar enskilt så är mina träningstider flexiblare och jag anpassar mig efter deras schema. Jag tror att tre gånger i veckan är en bra kompromiss på hur mycket jag vill/borde träna och hur mycket jag kommer orka med.

Så här kommer det troligtvis se ut.

Måndag -
Tisdag Löpning
Onsdag -
Torsdag Styrketräning
Fredag -
Lördag -
Söndag Löpning

Sen tillkommer Familjegympan på lördagar som inte kan räknas som riktig träning men ändå är en fysisk aktivitet. På måndagar har tjejerna simskola och jag ser redan nu fram emot att glida ner i det varma vattnet och hämta krafter mellan löppassen.

+13 år

Idag ringde min fru mig när jag var på jobbet. Hon var besviken över att ha gott upp 1,5 kilo sedan i helgen. Det är så att vi skaffade oss ett Wii i helgen och med det ett Wii Fit Plus. För er som inte vet så vill det träningsprogrammet att man ska göra tester titt som tätt för att kolla sin form och nu hade min fru gjort ett sådant och viktökningen var jobbig. Att hon minskat hennes uppskattade ålder till nio år under hennes verkliga ålder ignorerade hon. Nu ikväll så gjorde jag också ett test för att se hur det går för mig. Min vikt var i stort oförändrad men min uppskattade ålder (Wii age) blev inte plus nio år som förra gången utan hela 13 år över min riktiga ålder. Åh vad surt det kändes.

Nu vet jag att det inte är något värde att lita allt för mycket på, men det känns irriterande när de bedömer en så långt ifrån. Sen misstänker jag att det finns en sanning i det. All kontakt min bakdel har haft med en kontorsstol har gravt påverkat min fysik.

Det var förresten uppehåll nu på eftermiddagen så nu är verandan färdig och verktyg undanstädade. Nu ska jag ta en kopp kaffe och slänga mig över webbsidan som ska fixas.

Vilken skillnad

När jag var på väg till pendeltåget idag kunde man verkligen njuta av morgonen. En himmel utan moln och en sol som precis hade orkat sig över träd topparna. Det var en härlig frisk luft och en lagom dos träningsvärk i vaderna. Idag slapp man stå och huttra på perrongen.

Idag är det ingen träning för mig, nästa pass är imorgon. Om det inte regnar massor ska jag färdigställa verandan som varit vårt byggprojekt under sommaren. Men eftersom vi inte har varit hemma så mycket så är inte kjolen färdig på den än. Regnar det så finns det saker att göra inne, jag borde verkligen ta tag i ett webbutvecklingsjobb som börjar närma sig deadline. Men innan dess ska jag ta hand om mitt riktiga jobb också och skriva inbjudningar till vår gatas kräftskiva.

Kampen med musklerna

Nu har jag gjort kvällens pass i spåret. Tidsmässigt var det en marginell framgång men oj vad tungt det var idag. Benen ville inte alls röra sig som jag ville och jag tror att min teknik såg ganska grov och kantig ut. Men det var en kamp mellan mig och mina muskler. Jag vann.

Tankarna på nästa år mål börjar styras allt mer åt Göteborgsvarvet. Men, det regnar alltid i Göteborg. Sista anmälning var i september så innan dess måste jag ha bestämt mig.

Nu ska jag göra något trevligt att äta, kolla på en film och pyssla om fötterna. Man måste vara rädd om de som ska bära fram en i livet.

Tisdagsblues

Det finns ett i mina ögon omotiverat hat mot måndagar. Första dagen på arbetsveckan, för oss som följer kontorstider i alla fall, är inte så hemsk. Det är möjligt att det handlar om någon sorts chockeffekt. Tisdagar däremot är riktigt hemska. Långt kvar till nästa helg, allt roligt "vad gjorde vi i helgen"-snack är avslutat, ja det finns nog inget riktigt positivt med den dagen. Idag var det en typisk tisdagsmorgon. Klockan ringde längre än normalt innan jag hörde den, ljuset på toaletten var obarmhärtigt. Märkte sedan att det var nödvändigt med belysning även i de andra rummen, hösten är nästan här redan. När jag sedan stod på perrongen och väntade på pendeln så blåste det ordentligt. Jag huttrade och jag förbannade denna dag som kallas tisdag.

Det finns en positiv sak med den här tisdagen. Den kommer ge mig lite starkare ben och bättre kondition, för ikväll är det dags att jogga en runda igen.

Löpning är inte farligt

Idag när jag funderat på vilken tävling som ska vara mitt mål den kommande tiden så har jag även flera gånger läst om Midnattsloppet och de två tragiska dödsfallen. Någonstans läste jag om eventuellt läkarintyg för att få ställa upp i våra stora lopp. Det är enligt mig en befängd idé av flera olika anledningar.

Löpning är inte en högrisksport. Om man funderar lite på hur många deltagare motionsloppen i Sverige har haft i år i förhållande till antalet döda så förstår man att det här var en ganska extrem händelse.

Ska man ha läkraintyg för att springa loppen borde man väl ha det även för att få träna. Det borde ju vara lika farligt då, tävlingsmomenten kan kanske bidra till att man tar i lite extra men det kan även ett tidtagarur och jakten på PB.

När ska dessa undersökningar göras? Dels tar det tid från viktigare saker inom sjukvården och dels är de färskvaror. Testar du dig två veckor innan kan du ha en ordentlig infektion i kroppen när det väl är dags. Ska vi då ha obligatorisk kontroll innan lopp så skulle det vid våra större lopp krävas att löparna kommer dit flera timmar innan så att alla kan kontrolleras.

Ansvaret för att lyssna på sin kropp och känna efter ligger enligt mig på den enskilde löparen. Arrangören i sin tur är ansvarig för att det finns medicinsk personal vid tävlingen och att det finns vätska längs banan. Möjligen att det borde finnas riktlinjer för hur ofta vätskekontroller ska finnas beroende på klimatet. Kanske borde det finnas riktlinjer för när man ska avbryta arrangemanget om det är för varmt.

Resultatet av dagens funderingar har tyvärr inte lett någonstans. Förhoppningsvis har jag bestämt mig under veckan för nästa vecka börjar simskolor, gymnastik osv. Då vill jag ha planen klar. Nu ska jag sova, måndagen har slitit hårt på min energi.

9 år äldre

Nu är det definitivt slut på semestern. Egentligen började jag jobba i onsdags men nu är det dags för första 5-dagars veckan. Senaste tre veckorna har det blivit mer alkohol och mindre träning än vad som var planen. Och på vårt ny inskaffade WII såg jag tydligt resultatet av det. Min ålder beräknades till 42 vilket är 9 år över min riktiga ålder. Och samma härliga konditionsresultat märkte jag ute i spåret idag igen. Men jag kom ju trotts allt ut och sprang idag.

De närmaste dagarna ska jag försöka lägga upp träningsschema för hösten. Jag behöver bestämma målsättning först, så det ska jag fundera på under morgondagen. Något motionslopp blir det nog som får utgöra ribban den här gången.