Dagen efter

Igår var den årliga kräftskivan på vår gata. En kräftskiva är inte det bästa ur träningssynpunkt, men efter förra årets baksmälla så var jag benägen att ta det ganska lugnt den här gången. Men som vanligt blev det något mer än beräknat när deltagarna springer hem och hämtar olika wiskeyflaskor som ska avsmakas. Jag bidrog med Mackmyra vilken var riktigt populär.

Idag har man varit lite seg som man lätt blir dagen efter men jag kom i alla fall ut på mitt löppass. Det gick i snigeltempo men jag tog mig runt de 5km trotts ett värkande knä. Tiden var nog min sämsta någonsin på distansen. Men det kändes bra att hålla schemat och inte låta latmasken få övertaget.

Nu ska morgondagen förberedas sedan är det sängdags.