Det pekar uppåt

Tillbaka från en vecka i Bulgarien. Det har varit superskönt och passade rätt bra med semester eftersom jag ändå ska vila mitt knä. Fast det kanske var onödigt att gräva så djupt i efterrättsbufén. Jag kom hem vägandes 3,5 kilo mer än när jag åkte. Kommer sätta igång med träning i helgen, löpning för vänta minst en vecka till efter det.

Kortpass igår

Jo, det blev träning igår. Nästan. Jag körde i alla fall lite styrka och yoga på Wii och avslutade med lite balansträning. Lugnt och lekfyllt med andra ord. Ibland känns det som att man har allt för mycket att göra för att klämma in ett träningspass. Det blir dock oftast bäst om man gör det och då kan roliga saker som ett träningsspel vara perfekt. Träningen ger ju energi till annat så jag hann med det mesta av mitt jobb också. Bara en uppgift följde med till idag.

Segt

Tisdag och onsdag var utan träning. Lite andra saker som klämde sig emellan kombinerat med en liten känsla av krasslighet. Att man hela tiden ska behöva vara social. Just nu känns det som att jag borde jobba hela kvällen, men jag tänker nog hinna med liten träning också.

Det mörknar fort nu. Jag vill ha tillbaka sommaren.

Stopp för löpningen

Igår tog jag mig inte till pendeln för knät gjorde för ont. Det gick bra först när jag promenerade med tjejerna till dagis men sen blev jag sen och försökte skynda på vilket inte gick alls. Så en vecka efter att jag "spickade" höstschemat så får jag revidera det. Ingen löpning för mig under den kommande månaden. Det känns surt då jag nu kände att jag var igång och motiverad samtidigt är det skönt att det kommer nu så jag inte behöver ha dåligt samvete på semestern.

Inledningsvis så får jag ägna mig åt att träna styrka istället. Ska försöka hitta på något bra sätt att träna kondition utan att slita på knät. Löpning är ju så smidigt, det krävs så lite för att hålla på med det. Cykling kanske är ett alternativ men just nu äger vi i familjen bara cyklar för personer som är 5 år eller yngre.

Dagen efter

Igår var den årliga kräftskivan på vår gata. En kräftskiva är inte det bästa ur träningssynpunkt, men efter förra årets baksmälla så var jag benägen att ta det ganska lugnt den här gången. Men som vanligt blev det något mer än beräknat när deltagarna springer hem och hämtar olika wiskeyflaskor som ska avsmakas. Jag bidrog med Mackmyra vilken var riktigt populär.

Idag har man varit lite seg som man lätt blir dagen efter men jag kom i alla fall ut på mitt löppass. Det gick i snigeltempo men jag tog mig runt de 5km trotts ett värkande knä. Tiden var nog min sämsta någonsin på distansen. Men det kändes bra att hålla schemat och inte låta latmasken få övertaget.

Nu ska morgondagen förberedas sedan är det sängdags.

Prova det här

Igår beställde barnen en ny klassiker till fredagsmyset, chokladdoppade ostbågar. Det är en smakuppfinning signerad min yngsta dotter som drömde fram den när vi var på semester. Ostbågar eller ostkrokar som en del kallar dom blir mycket goda doppade i smält choklad. Vi brukar använda oss av mjölkchoklad men det fungerar säkert med blockchoklad. Förutom doppade ostbågar provade vi den här gången att smula ner ostbågar i chokladen och blanda för att sedan klicka ut toppar med blandningen. Det är faktiskt förvånansvärt gott.

Idag och imorgon är det massor som behöver ordnas. Det blir lätt så när man har hus och pendlar till jobbet. Allt behöver ordnas på helgen plus att man då vill hinna med lite roliga saker. Ikväll blir det till exempel kräftskiva.

Jag är en hjälte.

Godmorgon

Idag ringde inte min klocka så jag försov mig. Först vaknade jag till 20 min innan den skulle ringa, är halvt medveten om att jag inte satt klockan på ringning men vänder ändå om för att sova mera. Nästa gång jag vaknar är klockan 40 minuter mera och jag har försovit mig med 20 min. Jag brukar ju ha långa morgonrutiner så 20 minuters senare upp ur sängen är ingen katastrof.

Jag går och njuter lite av den härliga känslan jag fick igår vid frukost. Min äldsta dotter hade haft en mardröm på natten och nu är hon tillräckligt gammal för att kunna återberätta dem. Den här gången hade det varit en häxa som jagat henne. Otäckt som bara den. Men sen hade jag kommit in i drömmen och med ett svärd och delat på häxan innan jag kastade iväg henne över skogen. Det känns fint att få hjälterollen i hennes drömmar. Det är ju lite av drömmen, att barnen ska se en hjälte i mig. Jag får glädjas åt det här för om inte allt för många år är det andra hjältar i hennes drömmar, troligtvis Hollywood-producerade hjältar.

Mums

Ikväll körde jag Axlar, Bröst och Triceps. Armhävningar är inte min starkaste sida. Än så länge. Men det tar sig hoppas jag. Efter träningen kopplade jag av ett tag framför Losing It with Jillian med en gainer i handen. En gainer som idag smaksatts med ett par jordgubbar. Mums.

Jag vet inte om jag skulle vilja ha Jillian som tränare faktiskt. Hon driver på och lyckas motivera folk att jobba skithårt. Hennes tränar stil passar kalasbra för TV-formatet där det gäller att fixa stora resultat snabbt. Men jag tycker hon är dålig på att plocka fram det roliga i träningen, det är ju bra om personerna är taggade att fortsätta även när kamerorna släkts och de inte kommer se Jillian mer. Det uppehåll de gör i programmet tycker inte jag visar det för då vet de ju alla att snart är hon tillbaka och skriker.

Träningsvärken från gårdagens benträning sitter nu främst i rumpan. Toa-ringen är inte alls bekväm för tillfället

Dags för extra vitamindoser

Precis som jag förutspått och önskat så var benen lite sega idag på morgonen. Lite så där lagom. Jag har inte ont men det finns en viss tröghet i rörelsen. Det betyder att gårdagens hemmaträning av benen gav lite resultat.

Nu har barnen varit på dagis nästan två veckor och snörvlar på ganska så bra. Stora tjejen hade ordentlig hosta i natt. Själv har jag inte märkt av något än (knackar i skrivborsskivan) men tog lite c-vitamin till frukosten. Det vore ju trist att bli sjuk när vi ska ut och leva lyxliv med fritidsresor om ett par veckor.

Ben

Ikväll blev det benträning i vardagsrummet. Jag tog instruktioner från P90x's Ben och Rygg skiva, fast jag snabbspolade rygg bitarna då jag inte har någon chinstång. Det var lite annorlunda övningar och det är ju kul att prova nya bitar och ännu roligare nästa gång då man hänger med mera och inte behöver missa de första repetitionerna för att man kollar hur man ska göra.

Nu sitter jag med en god gainer i magen och för in träningen på Funbeat. Förhoppningsvis blir det lite stelt att gå till tåget imorgon. Förhoppningsvis inte så stelt att jag missar det.

Schemat spikat

Nu har jag bestämt mig för hur min träning ska disponeras under hösten. September och oktober i alla fall, vad som händer efter det för jag ta då.

Tisdag - Löpning
Onsdag - Styrka (ben)
Torsdag - Styrka (överkropp)
Söndag - Löpning + Styrka(mage)

Den uppmärksamma läsaren ser att det saknas dagar för att bilda en hel vecka. Dagarna jag inte nämnt i schemat är valfria. Känner jag mig sliten en sådan dag tar jag det lugnt och tigger till mig lite massage. Känns det bra så kör jag något roligt som ett par minuter på Wii Fit Plus eller liknande.

Frågor på det?

Trångt i spåret

En del människor vill vara helt själva i spåret, jag ser gärna att det är fler som är där. Idag var det ganska mycket folk i spåret. Några på promenad med hunden, några killar som sprang, några tjejpar som sprang, och några blandade par som gick. Undra hur det kommer sig att nästan alltid när jag ser andra killar i spåret (springandes då alltså) så är det för sig själva medan tjejerna nästan alltid springer två och två?

Hur som helst så tycker jag det är bra med folk i spåret för då pushar jag mig lite hårdare och idag var jag på väg mot ett bra resultat. Men när jag hade gjort min runda i spåret och började springa hem på cykelbanorna så kom knä smärtan tillbaka. Jag fick gå när cykelbanan lutade neråt, försökte springa ett par gånger men kom inte så långt innan det blev stop igen. När sedan marken planade ut gick det bättre och när det sedan var uppförsbacke så gick det bara igen. Jag minns att jag förra veckan tyckte att uppförsbackar var värst. Konstigt.

Vilken morgon

Igår var en så härlig morgon. Lugn och ro. Idag är det tvärtom. Vaknade en timme innan det är dags att stiga upp av att barnens småhostande övergick i småprat som snart följdes av rop efter vatten. Det börjar bli kallt på morgonen nu. Inne är det runt 20 grader, vilket i sig inte är kallt men jämfört med vad det var för ett par veckor sedan är det kallt. Kanske är dags att sätta igång värmesystemet igen.

Ikväll är det löpning som gäller, sen ska jag se till att bättre mig på att komma i säng på kvällen.

Måndagsmys

Idag har jag varit hemma och slappat på grund av studiedag på förskolan. Kanske inte bara slappat då man har ett hushåll att sköta om men jag har i alla fall inte jobbat något. Nu när simskolan är igång har måndagar lite extra glans kring sig även när man inte är ledig. Det är ett härligt sätt att varva ner på.

Nu på kvällen såg jag lite på programmet "Ett halvt ton tonåring". Jag blev nästan lite upprörd över att se det. Det jag såg handlade om två killar som båda var tonåringar och vägde omkring 300 kg. Förutom vikten hade de en sak gemensamt. Daltande mammor. Hur svårt ska det vara att förstå. Du kan inte låta ditt barn ligga i sängen och tycka synd om sig pga sin övervikt samtidigt som du passar upp konstant och fyller på med godis och skräpmat. Vi passar upp mindre på vår 5-åring än vad dessa gör. En mamma förstod att hennes grabb inte höll dieten för det fanns ju kakor och chipps hemma, hon kunde ju inte ta bort det från syskonen tyckte hon. Varför inte undrar jag. Varför inte göra något åt hela familjens kostvanor istället för att vänta på att de yngre barnen också får en tid för GBP.

Skön morgon

Idag är barnens förskola stängd på grund av studiedag så idag är jag också ledig. Istället för att skynda till förskolan och vidare mot tåget sitter vi nu i soffan och kollar på Pettson & Findus. Det är inte en helt tokig start på dagen och veckan.

Nu ska jag kolla öppettider för biblioteket, surfa runt lite och dricka mitt kaffe. Ikväll är det simskola för tjejerna. Tur att man fortfarande får hoppa ner i vattnet med dem. Någon direkt träning blir det inte idag tror jag.

Kantarellfylld kyckling

På förmiddagen idag så var vi ute och plockade lite svamp. Jag har äntligen lärt mig att hitta kantareller, kanske hjälper det att ha småbarn med sig. Man tar sig inte lika snabbt fram och hinner se de gula prickarna under kvistar och gräs. Det blev en hyfsad hög med kantareller och en fin Stolt fjällskivling så svamparna fick styra dagens middag. Förätt var Fjällskivlingstoast och till varmrätt var blev det kantarellfylld kykling. Båda två var riktigt goda, barnen var inte lika förtjusta.

Fjällskivlingstoast

• Stek fjällskivlingen i smör, krydda med lite citronpeppar.
• Rosta tunna skivor av baugette i en stekpanna med olivolja
• Lägg fjällskivlingen ovanpå baugetten, toppa med Garlic Salsa, servera med babyspenat.

Kantarellfylld kyckling

• 4 st kycklingfiléer
• 250g. kantareller
• 1 liten rödlök
• 2 vitlöksklyftor
• 1 dl grädde
• 2 msk soja
• 2 msk smör
• salt och peppar

1. Hacka och fräs kantareller, rödlök och vitlök
2. Gör ett snitt i kycklingfiléerna och stoppa i kantarellfräset där.
3. Stek kycklingen
4. Blanda grädde och soja.
5. Häll grädden över kycklingen och låt puttra ett par minuter.
6. Servera med en sallad och eventuellt bröd.

Vi fick svamp över som vi stekte upp. Kanske blir det en omelett i morgon.

Hela familjen till elljusspåret

Idag var vi till spåret hela familjen, det var trevligt. Skönt att vara ute och röra på sig efter gårdagens tårtor och kakor. Jag sprang 6,6 km i 5 min/km tempo. Jag kände knappt av mitt knä alls och det får väl ses som en riktigt bra nyhet. Jag orkade mig inte riktigt runt utan fick ta en bit i gång tempo. Men jag är nöjd ändå. När vi kom hem så föreslog min fru att vi skulle ta lite magträning så vi körde AbbRipperX från P90X. Jag blir inte klok på deras övningar, jag orkar inte alls med dem. Malin har helt klart starkare magmuskler än mig.

Efter träningen tog jag mig en god gainer. Nu när jag duschat och gjort mig iordning så känner jag att knät stelnat till en del. Hoppas det går över snart.

Hipp hurra

Idag är det ingen träning för min del, och troligtvis blir det inte mycket i morgon heller. Min fru fyller år idag så vi ska fira och ha släkt på besök. Så istället blir det god mat och dryck. Det gör mig inget för jag har en behaglig träningsvärk i triceps i alla fall.

Vill passa på och hylla min underbara fru som också kämpar sig mot en bättre fysik och gör det bra. Hon är egentligen inte så intresserad av träning men trotts det så härdar hon ut och gör det som behövs. Igår var hon ute och sprang och tog sig längre än hon orkat på flera år. Jag tycker hon är fantastisk. Grattis på födelsedagen älskling.

Discobygge

Ikväll körde jag ett axlar och armar, discomusklerna som de även kallas. Fast jag har inga planer på några discobesök. Jag kommer ihåg från den tiden jag gick på gym att tränade man på fredag eller lördagar runt 4-5 och ett par timmar framåt så var det ett smart drag att träna ben. Det var ingen kö till benpressen så att säga. Då var det hantelcurl och flyes som gällde för det flesta killarna där. Det blev ett rätt bra pass idag, jag tycker man märker att axlar och triceps är genomkörda när det inte är helt lätt att dra tröjan över huvudet eller schamponera håret. Då har musklerna fått arbeta ordentligt.

Ingenting kan slå sex

Det är i alla fall min yngsta dotters uppfattning. Hon har under en period nu använt 6 som definition på det yttersta, det ultimata, max och så vidare. Har hon gjort många tekningar en dag så säger hon att hon gjort 6 oavsett om det i verkligheten är 10 st. Är hon jättehungrig så är hon 6 hungrig. Det är lite lustigt att hon valt den siffran eftersom hon kan räkna längre än så, i alla fall för det mesta.

Så med det sagt. Ikväll är det styrketräning på schemat och jag ska träna 6 hårt.

Paketöppning och paketinslagning

Nu har jag hämtat ut paketet på posten. Så här såg innehållet ut. Mina barn blev riktigt avundssjuka när de såg omslagen till barsen. De trodde jag köpte en hel kartong med godis, eller möjligtvis oboy-pulver. Fy vad orättvist.

Jag har även gjort motsatsen till att öppna paket i dag för på fredag fyller min fru år. Så då är det hennes tur att öppna.

Idag var det dags för ett test på Wii Fit Plus. Ett halvt kilo ner sedan i lördags, jag som siktar på att gå upp. Tur mina kosttillskott kom nu. Den inbyggda vågen är dock lite snäll tror jag. Det är i alla fall den våg jag väger minst på. Den här gången gick balansövningarna tydligen bättre och jag blev bara ett år äldre än min verkliga ålder. Det var ett lite retligt spel. Först dyker min riktiga ålder upp som resultat och segerrusig sträcker jag händerna i luften. Då snurrar sista siffran upp ett steg.

Dags att vakna

Ibland är behovet av koffein extra stort. Förra veckan började jag tidigt varje dag, men åkte pendeltåget då jag inte behövde hämta från dagis. Idag är också en hämta dag och jag var på jobbet tidigt men idag körde jag själv. Normalt sett brukar det kännas lyxigt att sitta i den varma bilen och inte behöva passa tågtider men idag hade den ultimata lyxen varit att sova 40 minuter på tåget. Nu väntar jag på att kaffet ska rulla igång hjärnan. Inte blir man piggare av att titta ut på det regniga landskapet utanför. Det borde vara löneförhandling snart, jag kanske kan begära ett låsbart kontor, en soffa och en filt. Och någon som väcker mig till förmiddagsfikat.

100

Ikväll tog jag en ganska lugn 5km runda. Knät höll ihop ganska bra, det gjorde lite ont i motlut men inte mycket alls, men när jag gjort 4km och var på hemväg så gav knät med sig två gånger. Inte så att jag ramlade omkull men istället för ett löpsteg blev det ett knäböj. Efter det gjorde det riktigt ont ett tag och jag fick gå en bit, jag kunde dock jogga sakta hemåt utan knäsmärtor efter en stunds promenad. Det verkar som jag behöver stärka de stabiliserande musklerna. Är det någon som har tipps på lämpliga övningar så vore jag tacksam.

Efter löprundan gjorde jag en fin belöning till oss i form av en macka med smörstekta kantareller och parmesan. Toppen. Nu måste jag jobba ett stund med lite sidoprojekt. Paketet från Gymgrossisten ligger på ICA och väntar men det får ligga där tills imorgon.

Det här var förresten det 100 inlägget i bloggen. Jag borde kanske göra som Emil i Lönneberga och ställa till med kalas, Men jag nöjer mig med lite kaffe.

Vad är det jag stoppar i mig

Skulle precis stoppa i mig en av de järntabletter jag fick vid blodgivningen igår då jag ser en prägling på dem. Kollar lite extra på den och ser att det står ADD. Undrar om det verkligen är järntabletter? Jag kanske har kommit på statens sätt att kontrollera befolkningen. Inte konstigt att det trycks på att så många som möjligt ska lämna blod.

Idag känns knät riktigt bra nästan hela tiden. Det är bara i bland som det smärtar till. Jag tror jag behöver hitta några bra övningar för att stärka stabiliteten i knät.

Ikväll kan jag nog åka till ICA och hämta ut ett paket. Det blir kul.

Inte så ont längre

Nu är jag riktigt trött efter jobb och simskola med tjejerna. Det är hur mysigt som helst att glida omkring i det varma poolvattnet och koppla av. Men trots att jag bara slappar där så tar det på krafterna. Alldeles straxt är det läggdags för mig. I morse när jag började röra på mig så värkte det ordentligt i knät men under eftermiddagen så försvann nästan allt. Nu är jag lite öm i knät men det märks mest i trappor. Som det känns nu så kan jag springa i morgon igen. Får se hur det känns då.

Jag bestämde mig idag för att inte satts på något av de stora loppen som exempelvis Göteborgsvarvet. Det är för tidigt att anmäla sig nu med tanke på jag haft problem med knät i omgångar förut och inte vet alls hur mycket knät orkar med. Istället blir det lokala lopp med mildistans. Rosenkälla och Blodomloppet kommer jag på direkt och när våren närmar sig kommer jag nog hitta flera.

Trisst avslutning

Dagen började bra men den slutade i moll. Jag börjar med den positiva biten. Vaknade pigg och utvilad i morse. Efter frukost gick jag ut i trädgården och snickrade lite. Det blev en grind av det hela. Nästan klar blev den också. Lite utsmycknig är kvar. Jag måste fixa till en snygg lösning på att grinden som sitter i våg sitter mellan två staketpartier där brädorna inte är i våg utan följer markens lutning.

På eftermiddagen var vi ute i skogen och plockade svamp. Vi kom faktiskt hem med både kantareller och kremlor i skaplig mängd. Så idag blev det kantarellsås till söndagssteken. Det smakade underbart.

Beställde lite roliga saker från Gymgrossisten idag också. Lite till mig och lite till min fru. Så nu har vi paket att vänta på, och det är ju alltid kul trots att man vet vad som är i.

Nu till det mindre roliga. Idag var planen att springa 6,6 km vilket är samma sak som 3 varv i vårt lilla elljusspår. Planen var gång/lätt jogging dit som uppvärmning, tre varv i bra tempo och varva ner med jogging hem. Det funkade så där. Dels var konditionen dålig dels började det göra ont i höger ben när jag närmade mig 4 km. Då gjorde det ont från rumpan fram till framsidan av låret. Sen var det helt plötsigt höger knä som sa ifrån. Det gjorde för ont för att springa och jag fick gå sista biten in i mål och sedan hem. Hoppas det går över snabbt och att det bara är ovana vid mängden och inget värre.

Nu börjar det bli dags för att sova. Har fixat och dånat så matlådor är färdiga till i morgon och middagen är också klar. Imorgon är det premiär för simskolan och då är det bråttom efter dagis.

Dagens planer

Jag ställer ganska snabbt in mig på en tid att vakna. Efter en vecka med väckarklockan satt på 0505 så vaknade jag idag utan klocka 0515. Igår tänkte jag att jag skulle kolla på UFC men till slut skippade jag den tanken. Att sitta upp mellan 0100 och 04 kändes inte värt det. Hade det varit live så hade jag nog gjort det. Jag gick inte upp vid 05 idag fast jag vaknade då. Låg kvar i sängen till 0630 när barnen hade bestämt sig för att det var morgon och kom in till mig.

Nu har vi städat, ätit äggfrukost, städat mera. Min fru har tränat i 45 min och håller fortfarande på. Bra jobbat av henne.

Idag ska vi på barnens dag och träffa kompisar. Jag och tjejerna ska köpa en present till Malin också. Sen blir det middag på stan eller hemma hos dem. Jag hoppas nog på hemma hos dem. Det är visserligen trevligt att äta ute men nästan trevligare att sitta hemma. Då kan barnen röra sig lite mer innan och efter maten också.

Fortfarande lillebror

I valet av mål med träningen var det en kandidat som fick extra fart i seglen igår. Hade min bror över på besök i går efter jobbet. Under kvällen så berättar han att han har en vikttävling tillsammans med min andra bror. Dem skulle se vem som kan gå ner mest innan sommaren. Han berättade lite om upplägget och då sa jag att jag eventuellt tänkte satsa på Göteborgsvarvet. Vilket möttes av ett föraktfullt skratt och en kommentar om att då måste du nog springa lite längre än du gör nu.

Han trodde inte att jag skulle kunna klara det. Han sa det inte rakt ut men jag hörde det på hans röst. Plötsligt var jag 5 år igen och skulle minsann bevisa för min storebror att jag kan. Jag kan!

En annan sak som slog mig när vi pratade var hur spegelblind jag måste ha blivit. Jag är ett sladdbarn och mina bröder har de senaste tio åren burit omkring på en gubbmage. Enligt mig då alltså. De har tränat i varierande mängd och magen har minskat ibland och vuxit ibland. Men igår när jag hörde mina bröders vikt och midjemått så insåg jag att de stämde fruktansvärt bra med mina. Det borde ju rimligtvis innebära att jag också har en grosshandlarbuk men att vi har speglar med en smickrande böjning. Dessa speglar får aldrig någonsin bytas ut.

Jag hatar det

Dagens träning körde jag på Wii Fit Plus, man vill ju testa på nu när det är nytt. Än så länge tycker jag det är lite mycket knapptryckande men när jag prövat lite mera och kombinerat ihop ett pass så kan det nog bli bättre. Efter min träning så kände vi för att köra lite multiplayer läge. Jag mot min fru. Hon vann varenda gren. Nästan ett perfekt hopp i backhoppningen, jag chansade på hinderbanan och missade så hon kunde ta det lugnt och kontrollerat in till mål. För att inte tala om de jäkla hula-hoop snurrandet. Jag tycker verkligen inte om att förlora, inte när det är så här person mot person. Det är hemskt.

Skiss på träningsuppläg för hösten

Nu börjar det klarna när resten av familjen kommer ha aktiviteter under hösten. Eftersom de andra tränar i olika grupper och jag tränar enskilt så är mina träningstider flexiblare och jag anpassar mig efter deras schema. Jag tror att tre gånger i veckan är en bra kompromiss på hur mycket jag vill/borde träna och hur mycket jag kommer orka med.

Så här kommer det troligtvis se ut.

Måndag -
Tisdag Löpning
Onsdag -
Torsdag Styrketräning
Fredag -
Lördag -
Söndag Löpning

Sen tillkommer Familjegympan på lördagar som inte kan räknas som riktig träning men ändå är en fysisk aktivitet. På måndagar har tjejerna simskola och jag ser redan nu fram emot att glida ner i det varma vattnet och hämta krafter mellan löppassen.

+13 år

Idag ringde min fru mig när jag var på jobbet. Hon var besviken över att ha gott upp 1,5 kilo sedan i helgen. Det är så att vi skaffade oss ett Wii i helgen och med det ett Wii Fit Plus. För er som inte vet så vill det träningsprogrammet att man ska göra tester titt som tätt för att kolla sin form och nu hade min fru gjort ett sådant och viktökningen var jobbig. Att hon minskat hennes uppskattade ålder till nio år under hennes verkliga ålder ignorerade hon. Nu ikväll så gjorde jag också ett test för att se hur det går för mig. Min vikt var i stort oförändrad men min uppskattade ålder (Wii age) blev inte plus nio år som förra gången utan hela 13 år över min riktiga ålder. Åh vad surt det kändes.

Nu vet jag att det inte är något värde att lita allt för mycket på, men det känns irriterande när de bedömer en så långt ifrån. Sen misstänker jag att det finns en sanning i det. All kontakt min bakdel har haft med en kontorsstol har gravt påverkat min fysik.

Det var förresten uppehåll nu på eftermiddagen så nu är verandan färdig och verktyg undanstädade. Nu ska jag ta en kopp kaffe och slänga mig över webbsidan som ska fixas.

Vilken skillnad

När jag var på väg till pendeltåget idag kunde man verkligen njuta av morgonen. En himmel utan moln och en sol som precis hade orkat sig över träd topparna. Det var en härlig frisk luft och en lagom dos träningsvärk i vaderna. Idag slapp man stå och huttra på perrongen.

Idag är det ingen träning för mig, nästa pass är imorgon. Om det inte regnar massor ska jag färdigställa verandan som varit vårt byggprojekt under sommaren. Men eftersom vi inte har varit hemma så mycket så är inte kjolen färdig på den än. Regnar det så finns det saker att göra inne, jag borde verkligen ta tag i ett webbutvecklingsjobb som börjar närma sig deadline. Men innan dess ska jag ta hand om mitt riktiga jobb också och skriva inbjudningar till vår gatas kräftskiva.

Kampen med musklerna

Nu har jag gjort kvällens pass i spåret. Tidsmässigt var det en marginell framgång men oj vad tungt det var idag. Benen ville inte alls röra sig som jag ville och jag tror att min teknik såg ganska grov och kantig ut. Men det var en kamp mellan mig och mina muskler. Jag vann.

Tankarna på nästa år mål börjar styras allt mer åt Göteborgsvarvet. Men, det regnar alltid i Göteborg. Sista anmälning var i september så innan dess måste jag ha bestämt mig.

Nu ska jag göra något trevligt att äta, kolla på en film och pyssla om fötterna. Man måste vara rädd om de som ska bära fram en i livet.

Tisdagsblues

Det finns ett i mina ögon omotiverat hat mot måndagar. Första dagen på arbetsveckan, för oss som följer kontorstider i alla fall, är inte så hemsk. Det är möjligt att det handlar om någon sorts chockeffekt. Tisdagar däremot är riktigt hemska. Långt kvar till nästa helg, allt roligt "vad gjorde vi i helgen"-snack är avslutat, ja det finns nog inget riktigt positivt med den dagen. Idag var det en typisk tisdagsmorgon. Klockan ringde längre än normalt innan jag hörde den, ljuset på toaletten var obarmhärtigt. Märkte sedan att det var nödvändigt med belysning även i de andra rummen, hösten är nästan här redan. När jag sedan stod på perrongen och väntade på pendeln så blåste det ordentligt. Jag huttrade och jag förbannade denna dag som kallas tisdag.

Det finns en positiv sak med den här tisdagen. Den kommer ge mig lite starkare ben och bättre kondition, för ikväll är det dags att jogga en runda igen.

Löpning är inte farligt

Idag när jag funderat på vilken tävling som ska vara mitt mål den kommande tiden så har jag även flera gånger läst om Midnattsloppet och de två tragiska dödsfallen. Någonstans läste jag om eventuellt läkarintyg för att få ställa upp i våra stora lopp. Det är enligt mig en befängd idé av flera olika anledningar.

Löpning är inte en högrisksport. Om man funderar lite på hur många deltagare motionsloppen i Sverige har haft i år i förhållande till antalet döda så förstår man att det här var en ganska extrem händelse.

Ska man ha läkraintyg för att springa loppen borde man väl ha det även för att få träna. Det borde ju vara lika farligt då, tävlingsmomenten kan kanske bidra till att man tar i lite extra men det kan även ett tidtagarur och jakten på PB.

När ska dessa undersökningar göras? Dels tar det tid från viktigare saker inom sjukvården och dels är de färskvaror. Testar du dig två veckor innan kan du ha en ordentlig infektion i kroppen när det väl är dags. Ska vi då ha obligatorisk kontroll innan lopp så skulle det vid våra större lopp krävas att löparna kommer dit flera timmar innan så att alla kan kontrolleras.

Ansvaret för att lyssna på sin kropp och känna efter ligger enligt mig på den enskilde löparen. Arrangören i sin tur är ansvarig för att det finns medicinsk personal vid tävlingen och att det finns vätska längs banan. Möjligen att det borde finnas riktlinjer för hur ofta vätskekontroller ska finnas beroende på klimatet. Kanske borde det finnas riktlinjer för när man ska avbryta arrangemanget om det är för varmt.

Resultatet av dagens funderingar har tyvärr inte lett någonstans. Förhoppningsvis har jag bestämt mig under veckan för nästa vecka börjar simskolor, gymnastik osv. Då vill jag ha planen klar. Nu ska jag sova, måndagen har slitit hårt på min energi.

9 år äldre

Nu är det definitivt slut på semestern. Egentligen började jag jobba i onsdags men nu är det dags för första 5-dagars veckan. Senaste tre veckorna har det blivit mer alkohol och mindre träning än vad som var planen. Och på vårt ny inskaffade WII såg jag tydligt resultatet av det. Min ålder beräknades till 42 vilket är 9 år över min riktiga ålder. Och samma härliga konditionsresultat märkte jag ute i spåret idag igen. Men jag kom ju trotts allt ut och sprang idag.

De närmaste dagarna ska jag försöka lägga upp träningsschema för hösten. Jag behöver bestämma målsättning först, så det ska jag fundera på under morgondagen. Något motionslopp blir det nog som får utgöra ribban den här gången.

Ut med det gamla, in med det nya

Det är med besvikelse jag läser mitt lite drygt ett år gamla inlägg där jag beskrev målen för min träning. Nu efter ett år skulle jag uppfyllt så mycket med min träning. Jag skulle springa 5 och 10 km på vissa tider, klara av si och så många kroppsviktsövningar och min kropp skulle ändras genom det här till en atletisk och snygg fysik. Jag kan nu konstatera att jag uppfyllt ett mål, ett endaste litet mål. Jag gjorde Coopers-test för ett tag sedan och hamnade i kategorin bra. Det är en mycken liten tröst nu. Speciellt nu när sommaren verkligen är här och man tar med familjen till stranden. Nu känns det som att det bara vimlar av välsvarvade kroppar i strandbrynet och då åker vi inte till de coolaste ställena utan de lugna familjebaden. Det är bröstmuskler och sexpack om vart annat, alla verkar vara i perfekt form. Tydligen har inte det här upplägget fungerat något vidare för mig. Inget fel på träningen vad jag vet, förutom att den allt för sällen blev av.

Nu lägger jag upp en ny taktik. Istället för att spänna bågen för ett helt år tar jag månad för månad. Målsättningen för Juli är att träna något varannan dag. Det kommer nog bli mest löpning och armhävningar och liknande eftersom det är semester månad och vi kommer vara på resande fot mycket. Ett par skor får dock alltid plats i packningen.

Idag blev det 5 km i makligt tempo. Har inte tränat sen midsommar då jag var inne i en period av morgonträning men varje morgon vaknat med halsont. Idag blev det en tur på kvällen. När vädret är så härligt som nu tycker jag att det är antingen tidigt på morgonen eller sent på kvällen som gäller för löpning, annars blir det för varmt. Idag gav jag mig ut vid kvart i tio och det var fortfarande varmt ute. Det gick långsamt när jag joggade men jag kroknade inte längs med vägen utan tog mig hela sträckan utan att ens vara frestad att stanna. Det tycker jag är ett framsteg.

Gårdagens träning

På midssommaraftons morgon körde jag ett Cooper-test. Det blev 2,5 k på 12 minuter vilket placerar mig i kategorine bra. Det får jag minsan vara nöjd med, det var ett av de mål jag satt upp för mig själv under året och trotts det totala avsaknaden av träning under två månader så fixade jag det.

Imorgon är det dags för en till löptur, jag vet inte riktigt vad den ska innehålla och jag räknar med att få köra den på kvällen för just nu sitter jag här och känner att jag druckit allt för lite idag. Ett stort glas vatten till, sedan ska kroppen få vila efter en dag på Kolmården.

Kullerbytta bland korna

Även den här morgonen blev det en kort joggingtur. Igår dök tanken upp att jag skulle prova att springa i skogen istället för de vanliga cykelbanorna och spåren, någon gång i går kväll bestämde jag mig för att göra så.

Så i morse när klockan ringde snörde jag på mig skorna och gav mig iväg åt motsatt håll mot vad jag brukar. Hade inte en aning om hur lång stigen jag sprang på var men visste att den gick runt. Passerade ett underbart vackert parti där morgon solen silade in mellan tallarna. Efter ungefär ett varv kikade jag på klockan och såg att runda var alldeles för kort så jag bestämde mig för ett varv till. Vek av på en annan gren av stigen och väckte upp fem kossor när jag flåsade förbi två meter vid sidan av deras sovplats för natten. Sen fick jag för mig att ta den lite smalare av två parallella stigar och vips så snubblade jag på en rot och gjorde en kullerbytta utan finess. När jag kom hem så var yngsta dottern vaken så jag fick sällskap i duschen.

Nästa pass tänker jag ta på fredag, midsommarafton. Då tänkte jag göra ett Coopertest och starta Aktiv Tränings 5k schema.

Mera info om återfallet.

Som jag nämnde i morse gjorde jag äntligen slag i saken och tog mig ut på en joggingtur. Det var ett lugnt och kort pass, bara 3 km. Ett pass där syftet inte direkt var att förbättra konditionen utan att bryta mina mönster och skapa en rutin kring träning igen. Visserligen var klockan med, jag känner mig lite naken utan ett tidtagarur när jag springer, men idag var den inte i fokus, istället försökte jag tänka på hållningen och tekniken. Landa mitt på foten, upprätt i överkroppen och avslappnade axlar. Fotnedsättningen går ganska bra, det är värre med min överkropp. Jag har en tendens att efterlikna en ostbåge och det var oftast där jag kände att jag kunde korrigera mig.

Det är faktiskt riktigt skönt att jogga en sväng, ta sig en dusch och sedan återsamla krafter i sängen innan resten av familjen vaknar. Eller blir väckt som idag när det var måndag. Imorgon är det ingen träning planerad. Nästa pass är tänkt att bli onsdag morgon.

Där kom det

Idag på morgonene blev det ett litet återfall i träningen. Skriver mer om det i kväll, nu ser jag fram mot pendeln. där jag räknar med en halv-timmes sömn.

Inte idag heller

Jag kom inte igång idag heller. Varken på morgonen eller kvällen hade jag tillräckligt med ork för att ta mig ut och mitt på dagen hade vi besök. Nu har klockan paserat 10 och jag ska krypa i säng. Jag är riktigt trött och det tycker jag att jag varit hela helgen. Det kanske är mitt undermedvetna som skapar ett alibi för min uteblivna träning.

Planerat återfall

Ja, det är jag som är tillbaka. Det är nästan två månader sedan jag skrev något här i min träningsblogg. Då var det dagarna precis efter mitt deltagande i Rosenkällaloppet och träningen var på topp. Min planer var att istället för att pressa tider på 5 km öka längden med siktet på 10 km. Men sen hände något.

Jag minns inte längre vad som hände men av någon anledning ställde jag in några pass och vipps var jag ute ur träningsrutinen. Inte ett pass har jag tränat på dessa två månader. Men nu är det dags att återvända till brottsplatsen. Dags att få ett återfall. Som vanligt är det lite svårt att komma igång, imorgon är ofta en väldigt bra dag för de flesta träningspass.

Idag har jag i alla fall inhandlat lite inspiration i form av ett par löparthigts på stadiums rea.

Kvinnomisshandlare?

Jag funderar på vad jag skrivit för att google skulle tycka att det var en bra idé att lägga in en annons för Kvinnofridslinjen på min blogg? Det är i och för sig  en bra sak, synd att den behövs bara, men jag trodde inte det var det jag bloggade om. 

Jag skriver ju om mina träningspass, jag skriver att jag springer motionslopp och löptränar fast jag egentligen bara joggar. Det blir ett och annat inlägg om styrketräning och ibland om den mentala biten. Sen skriver jag om träningsprylar jag drömmer om, som pulsklockor och löparskor. Så nu borde jag väl staplat upp ett antal ord som är mer relevanta för min träningsblogg. 

Kvinnofridslinjen finns för övrigt på 020-50 50 50. Ta ingen skit.

Hemmadag

Idag har jag varit föräldraledig. Lill-tjejen stack till Stockholm med mamma och jag var hemma med stora tjejen. Det har varit en ganska slapp dag, just nu sitter jag i soffan framför Bolibompa med ett bord fullt av snacks. Jag håller faktiskt fingrarna borta. Det var skönt att ha en kort vecka och det passade så bra att vara ledig så här efter gårdagens lopp. Tidigare idag var vi i simhallen, det var både skönt och jobbigt. Skönt med bubbelbad och ångbastu, jobbigt att hoppa över vågorna och hoppa över vågorna måste man göra när man har med sig våra tjejer till simhallen. Benen kändes stumma ganska snabbt.

Direkt från badet åkte vi till sista gången på gymnastiken, tufft pass för en femåring med först två timmar bad och sedan en timma hinderbana.

Imorgon ska vi på familjelek på Friskis och Svettis, handla lite och sedan ska min underbara dotter ha gymnastikuppvisning. Det känns som det blir tidigt i säng i kväll.

Rosenkällaloppet

Jag gjorde ett ganska bra resultat på årets första lopp. Tidsmässigt var det ingen bravad (27:53 på 5,4 km) men målsättningen för loppet handlade inte så mycket om tid heller.

Det var en riktigt kall aprildag, med blåst och utan sol. Som tur var var det uppehåll på kvällen så vi slapp onödig väta. Det var omkring 300 som ställde upp i år, många var nog sporrade från förra årets härliga väder. Innan starten fanns det som vanligt en gemensam uppvärmning och varje gång jag deltar i en sådan önskar jag att jag fick stå längst fram och filma det hela. Många män har lite problem med sådana koordinerade rörelser, speciellt som vid en 15 minuters uppvärmning där ledaren byter övningar precis när man lärt sig dem. 

Starten gick långsamt. Det blir så trångt när 300 personer samtidigt ska pressa in sig på ett normalstort motionsspår. När dessutom de som ska gå sträckan blandas med de som ska springa olika distanser blir det oftast tvärstopp. Min ansatts var att gå ut lugnt och jag blev lite förskräckt när jag i vad jag tyckte var lugnt tempo passerade en en drös med människor. Senare insåg jag att de flesta valde mil-distansen. 

Jag lyckades hålla ett hyfsat tempo men framför allt så höll jag ut hela distansen vilket var mitt mål. Det hjälper att ha personer runt omkring, man vill ju inte ge upp när någon ser på. Jag såg ryggen på en annan löpare framför mig från ungeför 3 km och in mot mål. När vi kommer nära mål så hamnar vi tillsammans med något form av lag (hockey, fotboll eller liknande) och löparen framför mig hänger på dem, fast de springer inte längs med banan och han höll på att springa fel när han hängde på dem. I sista stund märkte han att jag tog den andra vägen och ändrade sig. 

Det var ett kul lopp för mig, inte lika kul för min bror som pga ett ont knä fick gå runt istället för att springa. Idag har jag fått visa upp min medalj för mina imponerade tjejer. Tur att de inte insett att alla för medalj vid de här loppen

Idag är det dags

I dag är det äntligen dags för mitt första motionslopp för i år. Jag har sett fram emot det här i en månad ungefär och höjt förväntningarna steg för steg. Det började med glädjen av att ha ett mål för träningen tillsammans med det faktum att även mina barn skulle kunna springa ett litet lopp straxt innan. Hela familjen skulle kunna ha kul tillsammans. Som småbarnsförälder är det annars ofta så att man känner att träningen går ut över tid man kunde spenderat med barnen. Så känner jag i alla fall ibland. Sedan höjdes förväntningarna när jag märkte hur det torkade upp i motionsspåren och det kom lite rapporter om att underlaget var bra på tävlingsområdet. Jag ser fortfarande fram mot kvällens lopp men förutsättningarna har ändrats ordentligt. Det är kallt och har snöat/regnat i två dagar. Tanken på att barnen skulle klara en 2 km bana har kommit lite på kant och om vädret inte blir bättre till kvällen så blir jag nog ensam representant
för familjen där.

Jag hoppas nu att det blir ett uppehåll i regnet åtminstone ett par timmar innan start. Om det skulle regna medan jag springer gör mig inte så mycket men det är trist att bli blöt redan under uppvärmningen. Utanför mitt fönster skiner nu solen, men hemma är det tydligen riktigt trist aprilväder.

Min målsättning med kvällens lopp är att det ska springas non-stop. Jag ska försöka hålla mitt eget tempo och inte dras med i ruschen och sedan bara springa tills jag passerar mållinjen.

Hjärnspöken

Jag sätter käppar i hjulen för min egen träning. När jag är ute och springer är det skallen som ger upp först, samma sak vid styrketräning fast kanske inte lika tydligt. Jag är för snäll mot mig själv helt enkelt. Jag springer en bit och sedan kommer tankarna om att jag behöver vila mig lite, unna mig en stunds gång när jag varit så duktig och sprungit ända hit. Sen börjar jag förhandla med mig själv, någonstans vet jag att jag fixar hela distansen och försöker få mig att fortsätta en bit till. Jag försöker pusha mig vidare till ett nytt riktmärke men till slut vinner för det mesta de negativa tankarna och det blir en liten bit gång. Jag behöver verkligen bryta det här mönstret. Frågan är hur.

Kanske hitta någon att springa tillsammans med ibland, kanske någon som stöttar mig fast jag tror att det är lite extra motiverande att ha någon bredvid som inte ger upp. Någon att tävla emot lite. Problemet är att jag vill ha så mycket flexibilitet i min träning att det nog är svårt att hitta någon att träna med regelbundet.

Kanske kan jag läsa mitt problem med mentalträning. Visualisering kanske fungerar för det här. Skulle behöva läsa på lite om hur man gör det på bästa sätt.

Kanske löser jag det bäst med belöningar. Det är kanske inom det här området jag borde lägga mitt nästa träningsmål, när jag sprungit en viss sträcka non-stop har jag förtjänat nästa träningspryl. Den formen av motivering brukar fungera ganska bra för mig.

Hur skulle ni göra för att bli av med ett liknande spöke?

Jaaa, vilken härlig känsla

Jag trodde knappt det var sant när jag kikade på klockan efter dagens runda. Vi hade diskuterat inköp av träningsprylar här hemma idag, och jag hade satt upp ett prestationsmål för nästa inköp. Lite små kaxigt tyckte jag att det målet fixar jag redan idag, då det inte var för långt bort från tidigare prestationer. Men på min 5k runda så kändes det som att det inte var dagen för att ta målet. Benen var ganska starka men huvudet var svagt och krävde omedelbar och villkorslös kapitulation. Huvudet vann när jag i princip var färdig med spåret och det var hemfärd på gång. Men inför den sista och lång backen insåg jag att det kunde finnas en möjlighet och startade min spurt. Målet var att springa 5 km under 25 min, klockan var stoppad på 24:59:36.  Det kändes som en fantastisk seger.

Nu måste jag bestämma vad för träningspryl jag ska prioritera den här gången, och kanske vad som ska vara nästa mål. Kanske borde handla om viljestyrkan?

Nu är det återhämtning med en kaffe och en macka framför Casino Royal. Nu blir det nog enbart vila fram till Rosenkällaloppet på torsdag. 

Idag är jag slapp

Nu borde jag egentligen städa men jag tar mig en liten paus och bloggar i stället. Det blir nästan alltid så på helgen att man har massa små grejer som behöver göras. Sådant som inte hunnits med under veckan. Sen när helgen kommer är det massor att göra samtidigt som barnen vill att man leker med dem. Resultatet man slöar sig genom den större delen av helgen med ambitionen att straxt börja städa. 

Det verkligen kryllar av godis här hemma. Vi har fortfarande stora mängder kvar från påsk och barnens farbror kom med påfyllning igår, han hade varit på kryssning och köpt hem ett par skattkistor fyllde med godis. Jag tror jag märker allt godis mer nu när jag inte äter det. Det ligger där och lockar mig. Vart jag än tittar. På bordet, i skåpet, i soffan och på golvet. 

Idag har jag kört ett styrkepass för magen på förmiddagen och i kväll ska jag ta en 5 km runda. Det blir nog sista löpningen innan torsdagens lopp. 

Ja just det. Igår åt vi köttfärssås gjort på hjortfärs i från Kullbol. Det var riktigt gott med lite annorlunda smak, kommer helt klart göra det flera gånger.

En vecka kvar

Idag är det exakt en vecka kvar tills Rosenkällaloppet och jag lite framsteg i mina förberedelser. 2 minuter snabbare på 5 km rundan idag jämfört med förra veckan. Nu är all snö borta i spåret och det är hyfsat torrt. Ska bli intressant att se hur det är att springa med fler människor. Det kan bli en riktigt trevlig kväll om det är OK väder. Är det dåligt väder tycker jag synd om min familj som tvings vara där.

Det märks att det är vår, idag var det många flera människor ute och sprang samtidigt som jag var ute än jag sett på länge.

Nu är det snart dags för vila. Ladda batterierna till sista arbetsdagen den här veckan.

Då var det klart

Nu är en vecka på västkusten bokad. Om man bortser från dags eller weekend turer till Göteborg är det så länge sedan jag var på västkusten att jag knappt kommer ihåg det. Det blir härligt att bo i en liten stuga vid havet, fiska krabbor, bränna axlarna och stressa av.  Ja nu kan det få bli sommar och semester. Jag är redo.  (Ska bara träna liiite mer först )

Semesterplaner

Nu har vi suttit och planerat vår semester lite. Det lutar åt en vecka på västkusten och en vecka i Dalarna. Troligtvis bokar jag stugan på västkusten i morgon, stugan i Dalarna finns i släkten så det är lite mindre formell bokning på den.  Känns spännande att göra upp planer.

Idag har det varit en träningsfri dag. Efter lunchen gick vi ut ett gäng på promenad, brukar oftast ta mina promenader själv men idag fick jag trevligt sällskap. Gick dessutom på nya ställen och fick se nya ställen av den håla jag jobbat 2 ½ år i. 

Imorgon blir det magträning på morgonen och 5k på kvällen. Nu ska jag göra frun sällskap i soffan och ikväll ska jag kom i säng tidigt.

Lite siesta

Har en liten stund över innan det är dags att åka till jobbet. Jag gillar att ha en ganska lång och lugn morgon, därför går jag nästan alltid upp lite tidigare än vad jag behöver. Jag gillar dessutom de här dagarna när jag börjar tidigt, för då får jag hämta och får mer tid hemma till allt fix och plock. Fast jag borde helt klart bli bättre på att komma i säng på kvällen så jag får lite fler sömntimmar.  Exempelvis så har jag sovit 5,5 timmar i natt. Det fungerar om man bara ser till att jag kan hålla mig vaken och göra det jag ska under dagen, men hade jag fått till ett par timmar till hade jag kanske gjort sakerna bättre. Men vad ska man göra när man är en kvällsmänniska som gillar att komma igång tidigt på morgonen, en morgonperson som gillar att nattsudda? Siesta kanske?

Bröst och axlar

I kväll blev det ett bröst, axlar och triceps-pass medan min älskling var iväg på sin core-träning. Det gick riktigt bra och sög verkligen musten ur mig. Det blir ju en heldel armhävningar när man tränar bröst hemma utan hantlar och stänger, men det blir ändå inte tjatigt när man kör passen från P90x. De har hittat många varianter på hur man trycker sig upp från golvet. Bra är också att man hela tiden har ett par olika svårighetsgrader så man kan fortsätta att jobba fast man är utmattad. 

Vi har en tradition på jobbet med "fredagsfika",  vilket innebär att på fredag eftermiddag har den som har kaffeveckan också ansvaret för att se till att det finns något gott till kaffet. Nu har det dessutom varit pensioner och födelsdagar så det har blivit lite mer än bara på fredagar. Men jag lyckas stå emot. Jag bröt mit sötsaksförbud i söndags när hela huset var fullt av tårta, bullar, kakor och godis. Men förutom det har jag skött det bra. Vi har även en viktklubb på jobbet (som jag inte är med i) och en av deltagarna där har efter ett par dåliga veckor börjat ta Nutrilet till lunch. Han får inte mycket stöd från arbetskamraterna och i går tyckte vi det var bra kul när han högg in på en bit dajmtårta ett par timmar efter sin "smal"-lunch. Det man förlorar på gungorna, tar man igen på karusellerna eller hur är det?

Nu börjar det ta sig

Det har varit dåligt med lunchpromenader ett tag. Jag har hittat något som lockat mer än att komma ut på en liten runda. Men nu när det är så härligt väder som det varit den här veckan är det svårt att motivera sig att gå tillbaka till kontoret i stället.

Idag läste jag lite i Friskispressen på tåget till jobbet och såg en annons för Springtimes träningsresor. I höst, under höstlovet tror jag, har de en familjevecka med Blossom. Det vore nog ganska kul, tror jag. Jag skulle nog gilla en träningsresa men det vore ju mycket roligare om hela familjen vore med. Tror tyvärr att minstingen är för liten för det hela, även fast hon börjar vara stor hon med.

Bland sovande människor

Tog en kort runda i morse. Det är inte så dumt att springa då, det jobbigaste är att ta sig upp när klockan ringer och man vet att man inte måste skynda sig till jobbet. Sen när man kommer ut så är det en härlig känsla. Vid 5-tiden är det verkligen stilla i samhället där jag bor, det lyser i något enstaka köksfönster annars ser jag inte mycket liv. Min Mp3-spelare ville inte vara med idag så jag fick istället lyssna på tystnaden som bara stördes av mina steg i rullgruset och några pigga fåglar. Sen är det så härligt att komma hem, känna sig nöjd med sig själv, duscha av sig och ha det bra innan resten av familjen ska väckas.

Runda blev som sagt kort, 3km, men jag var inställd på att ta i lite mer än vanligt på rundan. I helgen så såg jag nämligen ett par som var ute och sprang. Då menar jag sprang och inte bara joggade på som så många motionärer (inklusive mig) gör. Det såg så snyggt ut att jag genaste ville bli som dem. Det gick rätt bra och jag kom ifrån mitt vanliga tempo omkring 4:40 till 4:18.

Nu är bara 9 dagar kvar till årets första lopp

The truth about food

I en paus i förberedelserna inför 5-års kalaset så såg jag slutet på en brittisk dokumentär som hette The truth about food. När jag kom in så handlade det om storleken på barnportioner och de gjorde ett intressant praktiskt experiment. På någon form av sommarskola serverades en dag en normalstor barnportion med spagetti och köttfärssås. Barnen åt upp det mesta på tallriken och tyckte efteråt att de var proppmätta. Portionerna hade alltså varit tillräckligt stora för att mätta barnen. Ett par dagar senare serverades samma rätt fast med dubbel portionsstorlek och resultatet var att barnen åt upp nästan hela den portionen med. Barnen åt alltså mer än de behövde om de serverades för mycket, de stannade inte när det nått mättnadskänslan. Experterna rekommenderade att barnen får servera sig själva vilket skulle resultera i portioner som stämde mer med deras behov. För oss vuxna kan det ofta kännas fjuttigt när man lägger upp en barnportion och vi vill ju vara snälla mot våra barn och lägger på lite mera. 

Nu ska jag fortsätta blåsa ballonger och städa. Har inte bestämt vad som ska tränas ikväll. Det är ju fint väder så det kan bli lite löpning.

Fredagen var slapp

Fredagen var en slapp dag helt utan träning. Innan fredagsmyset (som nu mera är obligatoriskt hos de flesta svenska barnfamiljer) vägde jag in mig. 91 kg visade vågen och måttbandet 96 cm.  Jag vägde 93 kilo för en vecka sedan så det kändes rätt bra där på kvällen. Nu idag förde jag in måtten i mitt kalkylark och såg att det var exakt samma som för tre veckor sedan. Framgångskänslan var ganska kortvarig.  

Det har i alla fall gått bra med att ta bort sötsakerna den här veckan. Hittills är bäst att säga för det är trotts allt  lördag och barnen kommer strö sitt godis över hela huset. 

Idag är det inte mycket till träning heller. Hela familjen ska iväg till F&S för deras familjelek. Det normala där är att vår äldsta dotter är som klistrad vid en av ledarna och vår andra dotter håller sig runt mamma, och jag känner mig lite vilsen i salen. Min stora dotter fick på sin gymnastik igår visa för hela gruppen att hon lärt sig stå på händer mot en vägg. Hon var mycket stolt över det och jag över henne. 

Dagens andra runda

Jag kom iväg på en runda ikväll också. Resultatet var inget vidare. Det tog mig nästan 28 minuter att springa 5 km. Vet inte om det beror på att jag redan sprungit en sväng idag eller om det var att jag bytte den hårda asfalten mot det mjuka elljusspåret men jobbigt var det. Väldigt jobbigt. Men jag gjorde min runda efter bästa förmåga i alla fall.

Hade hoppats att få öppna en flaska skumpa på söndag när Leksand var klara för elitserien, men den får lagras ett tag till. Hoppas att nästa år är året då de presterar när det gäller.

Nu är det bara 14 dagar kvar till Rosenkällaloppet.

Idag blev den av

Jag var helt förvirrad när klockan ringde, trodde jag skulle iväg till jobbet och började fundera på vilka kläder jag skulle gräva fram, och hur jag skulle göra det utan att väcka min fru. Men efter någon minut kom jag ihåg att högen jag lagt fram igår kväll och då insåg jag att det var dags för löpning.  Termometern visade någon minusgrad men det kändes ändå inte kallt ute. Det var en rätt skön tur, kort men trevlig. När jag kom fram till vändpunkten, där elljusspåret startar så kikade jag lite extra in mot spåren. Jag tror det börjar vara snöfritt, nästa gång ska jag ge mig in i där och kolla. Jag längtar efter att ha ett mjukare underlag än asfalt.

Jag såg inte så pigg ut efter min runda men efter jag duschat, myst lite i sängen så kände jag mig riktigt fräsch. Det har blivit allt för många planerade morgonpass som runnit ut i sanden, men idag blev det av och det känns skönt.

Jag har föresten tagit mig igenom två dagar av "No Sugar Added". Inget godis, fast det finns påskgodis kvar här och var i huset. Inga kakor eller liknande, fast det finns på fikabordet på jobbet. Men igår insåg jag var svårigheten kommer ligga så här på vårkanten. Glassen. Det kommer bli varma sköna dagar då barnen äter glass på altanen och vad ska jag göra då. Jag hoppas att jag klarar mig April ut. 

Årets första anmälan

Idag har jag haft en vilodag ifrån träningen, har istället varit ute i trädgården lite efter arbetet och fixat lite vårsaker. Med vår saker menar jag montera upp ställningen till studsmattan och plocka ner det sista av julbelysningen. Ja vi har faktiskt haft dem kvar fram tills nu. Inte för att vi tycker dem är så fina utan bara för att vi inte haft lusten att fixa med det innan.

Angående studsmattan så har vi nu som sista familj i kvarteret skaffat en studsmatta. Till barnen som det brukar heta. Vi köpte den begagnad och säljaren sa att den var lite drygt 3 meter. Det där lite drygt var 66 centimeter. Kan man då säga att den är knappt 4 meter. Den blev nog lite större än vi tänkt oss. Nu ska vi hitta ett passande nät till den också. Sen kan vi säga upp dagisplatserna.

Idag har jag anmält mig till Rosenkällaloppet. Någon mer som ska springa det? Jag hoppas jag kan få mina tjejer till att ställa upp i Lilla Rosenkällaloppet och jag tror min bror ska springa.

Nu ska jag lägga fram kläder och krypa i sängen för imorgon är det morgonpass som gäller.

Resedrömmar

Nu har jag dagdrömt mig bort en stund igen. Jag är verkligen sugen på att komma iväg på en resa. Egentligen är jag sugen på många resor. Kanske någonstans runt Medelhavet i sommar, gärna Kroatien. Hemskt gärna en tur till Thailand, Indien eller Vietnam under vintern. Thailand och Indien längtar jag ofta tillbaka till för jag trivs bäst i ett varmt klimat. Bilden ovan är från en dag på stranden i Khao Lak, ett ställe som verkligen uppskattades av hela familjen.

När jag surfade runt och letade efter billiga resor hamnade jag på Solresor. Bland alla intressanta resor hittade jag den här kampanjen hos dem. Det tyckte jag verkade vara en bra deal.

Har du några resmål att rekommendera till någon som gillar sol, bad, lite äventyr och bra restauranger?

Axlar och armar

Kvällens pass blev axlar och armar från P90X-serien. Det är ett ganska trevligt pass tycker jag och 60 minuter rinner iväg ganska fort. Vet inte om min fru tyckte att det gick lika fort då hon kom hem från sin core-träning och väntade halva mitt pass på att jag skulle sluta blokera TV'n.  En av de sista övningarna i passet är Side-Tri-Rise och det är nog min nya favoritövning. 

Köplust

Man behöver alltid prylar. Är man som jag är en snål prylgalning kan det dessutom bli mycket velande innan jag slår till på något. Just nu suktar jag efter ett nytt löparset, en pulsklocka och en snygg bag. Baggen kommer jag verkligen inte ha någon större nytta av nu, då jag bara tränar hemma och därför inte behöver släpa på kläder och hygienartiklar.

Kläder skulle jag kanske behöva och det är ju alltid roligare att se hyffsad ut, även om man är ute på en svettig runda i spåret. Men trotts allt så fungerar ju min overall fortfarande, kanske blir läget annorlunda när sommarvärmen kommer.
Pulsklockan ligger mig just nu närmast hjärtat, troligtvis för att jag gillar tekniska prylar, men också för att jag behöver ha ett nytt tidtagarur. Det jag har nu har armbandet gått av på och nu springer jag med det i handen. Och när jag köper ett nytt tidtagarur kan jag nog lika gärna prova på ett med pulsmätning. Det vore kul att prova på träning med fokus på pulsen. Men eftersom det handlar just om att prova på är jag inte sugen att lägga ett par tusen på några top-of-the-line enheter. Det lutar åt en enklare variant inledningsvis.

Köplust är inte bara en bok av Steven King, det är även ett normaltillstånd för mig.

5 km

Det blev ytterligare ett träningspass som avslutning på påskhelgen. När barnen hade hoppat i säng så tittade jag en liten stund på Biggest Loser som startade upp en ny säsong idag. Det är inte det bästa programmet men kan vara ganska motiverande ändå. När jag kom mot slutet på min runda kände jag för att ge upp men tanken på hur dessa gravt överviktiga människor kämpar fick mig att ta i lite till och hålla ut hela vägen. I många fall är motivationen min största svaghet och leder till att jag ger upp lite för tidigt. 

Redan nu har jag slagit förra månadens kilometer tal. 

Nu ska jag ta det lungt resten av kvällen, mysa i soffan och samla krafter inför arbetsveckan. 

Sista dagen av dekadens

Nu ser jag fram emot att det åter ska bli vardag. Inte för att jag tröttnat på att vara ledig men när det blir vardag är det slut på mycket av det onyttiga. Vi har fullkomligt frossat i socker under helgen och inte rört på oss speciellt mycket. 

Återigen var tanken att ta en runda på morgonen, men så blev det inte. Som vanligt låg jag hellre kvar i sängen. Fy vad hemskt det var när man väl gick upp och såg att det var snö över hela marken. Nu är snön borta igen och jag har hunnit med ett träningspass. Det blev ett magpass tillsammans med min fru. Jäklar vilka magmuskler hon har. 

Idag kikade jag på min lilla plantering och tomatplantorna är fint på väg upp. Det ska bli gott att plocka färska tomater i sommar. Och bra mycket nyttigare än påskdieten. 

Bland ägg och ris

Glad påsk. Här firas det för fullt och godisskålarna töms i en rasande fart. Våra barn har fått så mycket godis. VI hade köpt ganska mycket till dem, de fick en hel del när de var påskkärringar och sen har de fått godis av varje släkting vi träffat. Som den ansvarsfulla far jag är hjälper jag dem att kontrollera sockernivåerna genom att ta hand om en del godis. Jag har dock tröttnat på godiset, fast när det finns hemma är det nästan oemotståndligt. Det får nog bli en period av godisförbud efter det här. 

Påskmat har det inte blivit samma mängder av. Igår var vi hemma hos min mamma och då var det påskbord men i övrigt har vi ätit som vanligt. När vi var hos min mamma tog hon fram lite saker efter min far, och jag är nu ägare till ett par jättetuffa manschettknappar i silver med pappas initialer på. 

Kvällstur

Visst han jag med en runda ikväll. Min fru hade varit så duktig och städat en hel del innan jag kom hem. Monteringen av möblerna gick ganska bra och som en paus i skruvandet tog jag mig ut på en 5km runda. Klockan var ungefär nio när jag sprang iväg och det är ganska så öde här på orten så dags. Folk verkade sitta inne och kolla på tv, det kan ju ha något att göra med att det LHC spelade mot Djurgården. För min del kan de inte bli mer ointressant. 

Nu är vi redo för att börja firandet, och mycket är det som ska firas. Vi börjar i morgon bitti med att fira vår 5-åring. Sen blir det påsk och på påskafton infaller även Fru V*'s dag.  En dag i månaden då jag uppvaktar min fru lite extra för att hon är så underbar. Sen blir det mer 5 års firande i flera omgångar. 

Nu väntar jag på att torktumlaren ska bli färdig så jag kan gå och lägga mig. Vill inte vakna om en halvtimme av den och stänga av den då. Därför får det bli lite vakande. Summerade min löpning i Mars samtidigt som jag förde in dagens pass på Funbeat.se. till 8,07 km. Det är inte illa att springa så lite på en hel månad. Eller jo det är illa föresten.

Snooze

Planen för dagen var att sätta klocka och komma ut på en kort löprunda på morgonen. Men när klockan ringde tyckte jag att jag hade för mycket träningsvärk redan och fortsatte istället att sova. Misstänker att jag inte kände efter speciellt länge innan jag tog beslutet. Morgonen var dessutom regnig och otrevlig upptäckte jag när jag väl gick upp.

Nu är planerna att ta en tur ikväll, men det finns en hel del som ska göras också. Imorgon fyller nämligen min stora tjej 5 år och det kommer en del besök. Så det behöver städas inför allt firande, sen ska ett skrivbord monteras också, det är en födelsedagspresent så säg inget om det. Men nog borde jag hinna klämma in ett pass i alla fall.

Det ska bli skönt att vara ledig imorgon.

Tävlingar under våren/sommaren

Det är alltid kul att träna för tävlingar. Det ger en bra deadline att jobba mot. Jag har ikväll kollat lite på de tävlingar som finns upplagda på Funbeat och hittat ett par intressanta.

Första tävlingen är Rosenkällaloppet som anordnas av Korpen i Linköping. Det är en knapp månad bort och känns lockande delvis för att de har en tävling för barn samtidigt. Det är något som vi skulle kunna göra hela familjen kanske.

Sen är jag lite intresserad av att springa Blodomloppet eftersom det är så många som springer det och det är ganska lätt att hitta någon att vara i lag med, vilket betyder trevlig picknick efter loppet.

Sen hittade jag ett lopp som gick på hösten, eller åtminstone i slutet av sommaren. Jag har tidigare undrat över varför de flesta motionslopp försöker klämma in sig på våren. Ombergslöpet har istället valt början av september och är därför mycket intressant. Dessutom verkar det vara en utmaning att springa i den kuperade terrängen omkring Omberg.

Rosenkälla är jag 95% säker på att jag vill springa, Ombergslöpet 75 % och Blodomloppet 50%.

På fel ställe

Min träningsverk ifrån gårdagens magpass har hamnat på fel ställe. Jag fuskade tydligen alldeles för mycket och använda mig av höftböjarna istället för magen. Vanligtvis när jag tränar mage är det gamla beprövade (för mig alltså) övningar och strickt utförande vilket gör att jag inte alls är van att ha träningsvärk i höftböjarna. Nu är jag ju inte så van vid träningsvärk överhuvudtaget längre, så det är en lite skum känsla. Fast det känns bra att ha lite ont när man rör sig, det känns som ett kvitto på att man inte bara slappat bort ännu en dag. Ikväll ska jag se över vilka motionslopp som kan passa mig i år. 

Lite för magen

Idag blev det magträning för mig. Min älskling har sina core-pass på tisdagar och jag sköter läggning och tränar hemifrån eftersom vi inte kan lämna barnen hemma själva. Den lilla tjejen har krävt lite mera ompyssling runt läggdags nu och därför hade jag inte riktigt tid att köra ett av de vanliga p90x-passen utan tog det kortare ab-ripper. En del övningar där är tekniskt ganska svåra tycker jag men nog fasen blir man trött i magmusklerna på en kvart. 

Imorgon är det tidig dag på jobbet som gäller, ska hämta lite tidigare på dagis så jag inte missar dropp-in fikat.

Jag tänker inte vika mig

Nu har jag fått nog. Efter en tids åldersnoja som gav en riktig humörsvacka känner jag nu att måttet är rågat. Visst, jag blir inte yngre, men jag ska fan i mig åldras med värdighet. Även om de flesta framgångar numera kommer att komma från mina barn så ska de inte behöva skämmas över sin pappa. Inte mer än nödvändigt i alla fall. Dessutom ska min fru slippa leva med en tjock soffpotatis. Nu får det bli andra bullar. Åldersnojan verkar jag inte bli av med men nu ska den användas till något positivt.

Sitt inte där och surfa, ut och träna med dig

Nedförsbacke?

Nu har jag äntligen kommit till insikt. Jag kommer aldrig vara ung igen, det är dags att titulera sig medelålders och ha stenkoll på pensionsparandet. Jag kommer aldrig att bli vältränad om inte definitionen ändras. På något sätt har jag redan haft min topp och nu är det på väg utför, fast det känns som uppförsbacke.

Har kommit till insikt att jag nu är en åskådare och istället får glädjas åt mina barns framgångar. Ena tjejen har nu i veckan lärt sig stå på händer och kan nästan inte sluta.

Mera sörja tack

Igår kväll var jag ute och sprang igen och all den värme som jag kände sist i Söndags var borta nu. Det var inte långa bitar av min runda som jag inte sprang på is den här gången så det gällde att trampa försiktigt. Hur gör ni andra som springer så här års? Har ni speciella vinterskor med dubbar, använder ni broddar som man spänner på eller kör ni som vanligt. Jag har tagit fram min gamla grusskor från tiden som fotbollsspelare, dels för att jag inte skulle sörja dem när saltet har gjort sitt med dem och dels för att de är ganska grovmönstrade och ger bra fäste. Fast på is är de inte till någon hjälp.

I tisdags var min fru på sin core-träning och jag stoppade in P90X - core och körde hemma i vardagsrummet. Tyckte det var jobbigare för axlar än för core-muskulaturen, eftersom jag tidigt blev trött i axlarna flyttade jag koncentrationen mot dem. Om jag hade haft någon här hade de nog kunnat påpeka en del om min form.

Ikväll är det dags för vågen igen. Tror inte jag har gjort några framsteg den här veckan.

En tur i slasket.

Nu har det äntligen blivit lite plussgrader här i Östergötland. Jag är verkligen ingen vän av vinter och trotts att det ser ut som skit på vägarna just nu är jag glad. Det går ju åt rätt håll nu. Den här veckan inleddes med magsjuka och därför har det blivit nästan träningsfritt. Jag tror att jag var med min fru på hennes "30 day-shred"-träning någon gång och sen körde vi familjegympa på Friskis i går.

Ikväll så blev det i alla fall en löprunda. På eftermiddagen var jag helt färdig och hade nästan beslutat mig för att skippa löpningen, men så hittade jag en burk energidryck i kylen. Så när barnen gått och lagt sig gav jag mig ut i alla fall. Det var delvist halt och delvist blött men det var för en gång skull inte kallt och trotts att jag tog det lungt och var mån om att inte ramla så blev det nytt personbästa på rundan. Nu är det ju månadsskifte så till på torsdag bör jag nog hitta på en ny lite längre runda.

Dålig frekvens

Det är lite dålig frekvens på uppdateringarna här. Nu har det nästan gått en vecka sedan förra avstämningen och först nu kommer resultaten. Diagrammet visar att midjemåttet/bukomfånget fortsätter att minska men vikten ligger oförändrad. Förra veckan var ingen lysande vecka träningsmässigt. Jag missade många lunchpromenader pga mycket arbeta och löpning fick ställas in pga kyla. Ursäkterna börjar hagla, den veckan som vi är på nu har börjat bättre. Nu är det dags att plocka med mig matlådan och åka till jobbet.

Små steg framåt

Igår hade jag nästan helt glömmt bort att jag skulle ha avstämmning. Först när jag hade ätit upp en riktigt stor portion av kvällsmaten och var redo för att sjunka ner i soffan och slappa blev jag påmind om det. Vågen visade ett kilo upp (94 kg och tillbaka på startpunkten) medans måttbandet visade en centimter ner (98 cm). Passade nu på att ta en morgonvikt utan massa mat i magen och nu var den 92 kg istället. Jag tycker att min kurva för bukomfånget visar en fin tendens, hoppas den håller i sig.

Idag ska vi iväg på familjegympa på Friskis & Svettis. Det är långt ifrån ett hardcore-pass men som vanligt blir det till vad man gör det. Går man in för det är det lätt att arbeta upp lite svett även på det passet.

Stegtävlingen som pågår under veckan fortsätter att förnedra mig. Inte en dag är jag in närheten av älsklingens steg.

Tur jag sprang igår.

Vilken tur att jag gav mig ut på min löprunda igår. Var verkligen inte motiverad att ge mig ut, det var för mysigt inne tillsammans med min älskling. Men sen tyckte jag att jag inte kunde börja slarva med träningen redan så jag slängde på mig alla kläder och gav mig ut. Och idag när jag skulle till jobbet blev jag glad över mitt beslut för gårdagens behagliga -3 hade nu blivit -16. Har en gräns på -15 för löpning utomhus så idag hade det inte blivit något. Nu känns det bra att jag inte tagit några avbrott från mina planerade pass. Det som grämer mig är att jag glömde ta med stegräknaren ut på passet igår och förlorade även går dagen. Ikväll ska det mätas och vägas igen.

Stegtävling

Igår när jag letade i lådan efter några värmande plagg inför en tur i pulkabacken hittade jag min gamla stegräknare. Eftersom vi nu har två så tyckte jag att vi kunde ha en liten tävling. Min fru går ganska mycket så jag hade inga stora förhoppningar på seger över hela veckan men idag skulle det vara min dag. Gå till dagis, gå från tåg till jobb, lunchpromenad och gå från tåg till simskollan. Idag hade jag chansen att fixa ganska många steg. Men idag var tågen inställda på grund av en olycka, så det blir bil till och från jobbet och även till simskolan. Mina ända steg idag blir lunchpromenaden.

Vi hade en avstämmning vid nio. Jag hade gått 2500, min fru 7000. Jag kommer bli helt krossad i det här.

Summering av vecka 4

Nu har vi passerat ytterligare en invägning. Min vikt är i stort sett konstant, den pendlar mellan 92 och 94 vilket kan ses som helt normala avvikelser. Jag har dock minskat lite till på bukomfånget, vilket jag tycker är positivt. Det känns som den viktigare biten nu. Bukomfånget är den röda linjen i diagremmet och den verkar ha hittat sin riktning nu. Min fru blev ganska besviken på invägningen då hon kämpat hårt men istället gått upp ett kilo. Hoppas det lossnar för henne snart.

Nu har jag ritat upp en bana för att spring 5 km i veckan. Normalt sett skulle jag springa det i spåret men nu är det ju fullt med snö så det får bli landsväg istället. Fast jag är lite sugen att prova spåret bara för att se hur jobbigt det skulle vara. Jag gissar på att jag skulle bli blöt om både ben och fötter av all snö och på överkroppen av svett. Troligtvis så blir det så att jag drömmer om att kunna skryta om den genomförda strapatsen men sen när det kommer till kritan så tar jag den enkla vägen.

Snöpuls

Tanken var att jag skulle ut och springa i morse men när mobilen ringde skrek min kropp efter mer vila så jag ställde in ett nytt alarma och la mig igen. Men nu på kvällen blev löprundan av i alla fall. En pytteliten förbättring mot förra rundan men ändå en förbättring. Nu hoppas jag bara att snön försvinner illa kvickt för nästa vecka tänkte jag springa ett par kilometer längre och jag är trött på att springa cykelbanor/landsvag. Nu vill jag in i spåret igen. Men det dröjer innan den glädjen kommer, spåret har inte plogats en endaste gång i vinter så det lär var riktigt djupsnö där, det blir nog inte löpbart förens i maj som tidigast. Jag märkte idag på lunchpromenade vilken skillnad det gör att pulsa i snö. Ungfär halva sträckan var plogad,andra halvan var nysnö. När man kom från nysnön ut på den plogade biten så kändes det äntligen som det gick framåt och inte uppåt för varje steg.

Tredje veckan

Igår var det den avstämning eller invägning, vad man nu vill kalla det. Jag hade gått upp de två kilo jag tappade veckan innan. Det var dock helt förväntat du jag inte varit speciellt noga med maten den här veckan. Det har faktiskt varit så att jag medvetet ätit en del sötsaker. Däremot så hade midjemåttet minksat från 101 till 99,5. Decimalen där är en uppskattning men måtbandet visade någonstans mellan 99 och 100.

Den här veckan har jag tränat de pass som var planerade, utan undantag. Kommande vecka så ska jag höja itensitetet på passen ett snäpp.

Ingen unken doft

Det finns ett ordspråk som lyder "Eget beröm luktar illa". Det finns inte mycket sanning i det. Därför tänker jag berömma mig själv lite.

Som pendlare blir det ibland sena kvällar och ibland tidiga mornar. När jag ska hämta barnen ringer min väckar klocka vid 5 och ändå räcker knappt tiden till för att få ihop arbetsveckan. Därför ska jag vara kvar längre på jobbet idag och insåg att jag inte skulle ha kraft att ge mig ut att springa när jag väl kom hem. Därför lät jag klockan väcka mig vid 5 idag också, fast det inte var hämtar dag. Det var faktiskt rätt skönt att ha gjort sin runda så tidigt. Lite magövningar, in i dushen och sedan ner under täcket brevid älsklingen en stund innan det var dags för övriga i familjen att vakna.

Det är viktigt att klappa sig själv på axeln när man gjort bra saker.

På gränsen

Ja då har ytterligare en vecka passerat. Invägningen i fredags visade att jag minskat ytterligare 2 kilo vilket innebär att jag nu är bara ett kilo ifrån målvikten. Det skapade en viss irritation här i huset, min älskling blev sur på mig för att jag har haft så lätt att bli av med mina kilon och jag blev sur på henne för att hon blev sur. Kände nästan på mig att det skulle bli så här och hade egentligen hoppats på mindre resultat på vågen. Slutsattsen är hursomhelst att jag behöver öka mitt energi-intag eftersom jag nu egentligen inte vill gå ner mera, bara få bättre fysik. Ett led i omläggningen är att minska från 7 koppar kaffe om dagen till en.

Har varit flitig med mina lunchpromenader, varje dag förutom i torsdags då jag lämnade blod för första gången på 7 år precis innan lunch. Jag har dessutom hunnit med ett gympapass och ett löppass. Det är toppen tycker jag.

Negativt erfarenheter från den här veckan är att jag inte puschat mig fullt ut på passen utan låtit latmasken tagit över. Negativt är dessutom att jag insett att mitt midje mått har stuckit iväg sedan i somras. Nu ligger jag på gränsen (en centimeter under) till vad som kallas hälsorisk för män. Det är aldrig kul när man ser sådan siffror.

En vecka in

Ja då har det gått en vecka sedan jag gjorde en omstart i min strävan. En vecka som inte varit riktigt som vanligt. Jag har bara haft två arbetsdagar den här veckan och jag är inte tillbaka i rutinerna alls. Två arbetsdagar betyder följdaktligen många lediga dagar med besök hos släkt och vänner som alltid har både det ena och det andra att bjuda på. Dessutom har det med mina mått varit så kallt att man helst sitter inne. Är det under 10 minus grader är det lite extra omständigt att komma ut. Idag är det dessutom minus 26. Jag längtar till Thailand nu.

Det negativa den här veckan var att jag skippade spåret i torsdags och istället latade mig vid ett pussel.

Det possitiva med veckan är att jag de dagar jag jobbat kommit igång med min lunchpromenad. Jag har dessutom motstått jobbets godisfällor i form av billigt godis vid kaffeautomaten, fredagsfika och choklad från våra underleverantörer. Possitivt är också att jag börjat tänka mer på vad som ligger på min tallrik under måltiderna och att jag faktiskt gott ner ett kilo. Fast ett kilo kan ju faktiskt komma och gå även under en dag. Hoppas trenden håller i sig ett tag till.

Omstart

Som så ofta lovar jag mig själv saker när vi går in i ett nytt år, samma sak i år. Jag har lovat mig själv att göra en omstart av mitt k0mma i form projekt. Nu gör jag lite gemensam sak med min fru, vi kommer inte träna tillsammans men vi ska försöka stötta varandra och hålla efter vårt godistuggande i soffan.

Jag väger nu 94 kilo och ska försöka ta mig ner till 90 kilo innan 1 Juli. Gärna med bättre kondition också men den gågen sätter jag inte upp lika många mål och är inte heller lika ambitiös med träningsmängden. Tid och lust räcker inte till det. Jag tror att om jag tränar 2ggr i veckan, tar ett grepp om kosten och ökar mängden vardagsmotion kan jag nå målet utan att tröttna halvvägs.

Gott Nytt År.